Oljejätten Chevrons verksamhet i Ecuadors regnskog har lett till en miljökatastrof. AP-fonderna bör sälja sina aktier i Chevron och använda vinsten till att stödja de drabbade. Vi manar också ordförandena för svenska AP-fonderna att agera på Chevrons bolagsstämma i dag, skriver Francisco Contreras och Christin Sandberg i en debattartikel i SvD.

Det amerikanska oljebolaget Chevron har dömts att betala motsvarande 60 miljarder kronor i skadestånd av en domstol i Ecuador. Oljegiganten har förorenat ett stort område i Amazonas regnskog och enligt en expertrapport har 1400 personer dött på grund av föroreningarna.

I och med domen har även alla svenska pensionssparare indirekt blivit dömda för miljöförstörelse. Med nästan 2 miljarder kronor investerade i Chevron borde AP-fonderna kräva att företaget tar sitt ansvar på bolagsstämman i dag, den 25 maj.

Miljökatastrofen kallas för Regnskogens Tjernobyl. Chevronägda Texaco pumpade i 20 år upp olja från Ecuadors del av Amazonas. När utvinningen var klar i början av 90-talet lämnade bolaget kvar över 1000 dammar med oljeslam. Vattnet förgiftades och orsakade en rad sjukdomar och dödsfall bland ursprungsfolken. Giftiga ämnen läckte ut i vatten där över 100000 människor dricker, badar och tvättar sina kläder. En expertgrupp menar att upp till 1400 människor kan ha dött av cancer.

Rättegången i Ecuador har pågått i flera år. Oljejätten Chevron förnekar inte brott, det man kallar nedsmutsning, men hänvisar till ett avtal med Ecuadors dåvarande regering som befriar bolaget från ansvar. De 30000 drabbade i Ecuador som står bakom stämningsansökan – ursprungsfolk och bönder – i Amazonas, hade ursprungligen krävt oljejätten på över 190 miljarder kronor för att sanera området och ge de drabbade skadestånd.

Det mest etiska AP-fonderna skulle kunna göra vore att sälja sina aktier och använda vinsterna från investeringarna i Chevron till att stödja de drabbade med bland annat rättshjälp. Det kommer att behövas då såväl oljegiganten som de drabbade har överklagat domen. Chevron gjorde förra året en vinst på 133 miljarder kronor och har enorma juridiska och kommunikativa muskler, medan de drabbade har fyra jurister.

Skadeståndet är livsviktigt för människorna och miljön i Amazonas, men det är även av principiell karaktär. Såväl folkrörelser som många folkvalda i utvecklingsländer hoppas att domen ska bli vägledande och få företag att visa samma miljöansvar i fattiga länder som i industrialiserade länder. AP-fonderna har alla möjligheter att visa sig vara etiska placerare som tar ställning för att oansvariga företag ska tvingas respektera mänskliga rättigheter och miljön.

Men i stället för att sälja av sina smutsiga investeringar i Chevron har AP-fonderna låtit avkastningen gå före etiken. I förarbetena till Lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder står det att "Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende". Det är nog ytterst tveksamt om AP-fonderna följer den intentionen – majoriteten av svenska folket skulle nog helst vilja slippa att ens pension skapas genom investeringar i kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöbrott.

Det minsta man kan begära av AP-fonderna är att de nu tar chansen att göra skillnad på Chevrons bolagsstämma den 25 maj.

Bland annat den amerikanska pensionsfonden New York State Common Retirement Fund har tagit initiativ till en resolution och kräver att företaget ska ta sitt ansvar för skadorna och avsluta den rättstvist som hållit på i två decennier.

Därför frågar vi nu ordförandena för de svenska AP-fonderna: vilka strategier har ni för att påverka Chevron på bolagsstämman? Och vore det inte bättre att investera i rena och förnyelsebara energikällor, istället för i fossila bränslen och miljökatastrofer?