Svenskarnas pensionspengar är investerade i det kanadensiska gruvföretaget Goldcorp, som tjänar miljarder på den lukrativa guldutvinningen. Men priset för människorna runt Marlin-gruvan i Guatemala är högt. Miljön förstörs, vattnet förgiftas och de sociala konflikterna i området splittrar lokalbefolkningen. Det framkom i en debatt mellan Francisco Contreras, Latinamerikagrupperna och Christina Kusoffsky Hillesöy, AP-fondernas Etikråd, i TV4:s morgonsoffa (se inslaget).

AP-fonderna har fått i uppdrag av Sveriges riksdag att förvalta svenskarnas pensionspengar. Första, tredje, fjärde och sjunde AP-fonden har tillsammans investerat aktier till ett värde av 242 miljoner i Goldcorp och guldgruvan Marlin. Svenskarnas pensionspengar bidrar på så vis till en utveckling som står i strid med den av riksdagen antagna Sveriges politik för global utveckling.

- Vi har en tydlig målkonflikt, förtydligar Francisco Contreras, ska pensionsfonderna prioritera respekten för mänskliga rättigheter och bidra till hållbar utveckling eller i första hand tänka på avkastningskraven? Sveriges riksdag har klargjort kompassriktningen i Sveriges politik för global utveckling. När såna här målkonflikter uppstår ska hänsynen till en hållbar och rättvis utveckling väga tyngst. AP-fonderna måste sälja av sina aktieinnehav. 

- Vi har våra etiska riktlinjer som bygger på FN:s internationella konventioner och vi matchar våra innehav med en databas med rapporter från bl a enskilda organisationer, säger Christina Kusoffsky Hillesöy, ordförande för AP-fondernas Etikråd. När vi ser problem inleder vi en dialog med företaget och det är precis vad vi gjort nu. Vi har även initierat en oberoende rapport som snart ska bli klar. 

Francisco Contreras undrade hur lång tid en sådan dialog får ta:

- Det finns redan 6-7 rapporter som tydliggör problemen, bl a från Världsbanken. Hur länge ska AP-fonderna fortsätta uppmuntra kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstörelse?

Jantzi Research, som har utvärderat drygt 200 kanadensiska företag, dömde i april 2008 ut Goldcorp som socialt oansvarigt och rekommenderade investerare att dra tillbaka sina investeringar från företaget. Med anledning av den strida strömmen av negativa rapporter från gruvan har Latinamerikagrupperna intervjuat ett stort antal personer i området där gruvan är belägen. Så här säger Aniseto Lopez från San Miguel Ixtahuacán:

- Det är möjligt att investerarna inte känner till de problem som gruvföretaget har bidragit till, utan faktiskt tror att vi gynnas och får del av utvecklingen. Men det är precis tvärtom, problemen ökar och vi som har protesterat mot gruvan för att försvara våra naturresurser och rättigheter har mottagit anonyma dödshot på telefon och genom skriftliga meddelanden, säger han.

Med stöd i kommunallagen och ILO-konvention 169 finns en möjlighet i Guatemala att organisera lokala folkomröstningar om utvinningen av naturresurser. Sedan första folkomröstningen genomfördes 2005 har en halv miljon människor röstat om gruvdriften. Resultat: 99 procent har röstat nej.

För ytterligare information, frågor eller för att boka en intervju, kontakta:
Francisco Contreras, ordförande Latinamerikagrupperna, mobil 070-7953842, francisco [dot] contreras [at] latinamerikagruuperna [dot] se
Christin Sandberg, journalist för Latinamerikagrupperna i Guatemala, mobil 00502 50639530, christin [dot] sandberg [at] latinamerikagrupperna [dot] se
Pontus Björkman, ansvarig för samhälle och opinion, Latinamerikagrupperna, 073-7711850, pontus [dot] bjorkman [at] latinamerikagrupperna [dot] se

Läs om fallet i andra medier:
http://www.expressen.se/debatt/1.1671092/era-ap-fonder-forstor-min-by
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=3304&Artikel=2966781
http://www.vf.se/Asikter/Varmland/Guldet-har-ett-pris-090721.aspx
http://norran.se/asikter/debattartiklar/article352690.ece
 
Rapporter om fallet:
Oxfam har i februari i år studie om gruvdrift i Centralamerika http:www.oxfamamerica.org/es/noticias/noticias/la-mineria-de-metales-en-centroamerica-contribuye-poco-al-desarrollo-y-bienestar
I februari gjorde Rights Action intervjuer i området för att dokumentera de hälsoproblem som befolkningen har kring gruvan. Länken nedan innehåller information och foton. http://www.rightsaction.org/articles/San_Miguel_022009.htm CEIBA har sammanställt nedanstående studie av konsekvenserna av gruvdriften i området. http://www.ceibaguate.org/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=26&Itemid=79
COPAE har tagit regelbundna vatterprover och mäter nivåerna av tungmetaller i vattendraget runt gruvan varje månad. COPAE är en del av den katolska kyrkans miljöarbete i regionen. http://resistencia-mineria.org/espanol/files/Segundo_%20Informe_Anual_del_Monitoreo_y_Analisis_de_la_Calidad_del_Agua-COPAE.pdf http://resistencia-mineria.org/espanol/files/Informe%20Anual%20del%20Monitoreo%20y%20Analisis%20de%20la%20Calidad%20del%20agua.pdfA
Human Rights Impact Assessment of the Marlin Mine, San Miguel Ixtahuacán, Guatemala:
http://law.nd.edu/center-for-civil-and-human-rights/independent-international-panel