Koncentrationen av ägandet av brasilianska media är uppseväckande hög. Enligt de jordlösas rörelse, MST (Movimento dos Trabalhadores Rurais sem Terra), så är all media i Brasilien i händerna på endast 8 familjer, av vilka flera har rötter i storgods eller fortfarande är storgodsägare. De som har makten över medlen, främst media, har ofta intresse av att det koloniala systemet med storgods finns kvar och gör allt för att smutskasta de rörelser som arbetar för en avancerad jordreform.

MST framställs ofta i radio, TV och tidningar som våldsamma, patrask, latmaskar och att de som väl fått sin jord säljer den (vilket är olagligt eftersom de bosatta inte äger, utan endast arrenderar marken som tillhör staten). Dessvärre tror ofta allmänheten på det som står – precis som i Sverige där oroväckande få ifrågasätter kvällspressens rubriker – och fram tills idag har de alternativa medierna varit en svag motkraft och inte lyckats nå ut med en annan bild av rörelsen.

MST driver ett medieprojekt i samarbete med Latinamerikagrupperna under 2007-09. Projektet har som huvudsakligt syfte att fortbilda kommunikatörer inom MST:s egna organisation. MST kommer att producera filmer för att använda som ett verktyg i försvar av jordereformen, för opinionsbildning – och för att ge en alternativ bild av rörelsen, där man visar att det gynnar samhället i stort, stad såväl som landsbygd, att en jordreform genomförs. De aktiviterer som ingår i projektet är möten för handledare, ett nationellt seminarium om kommunikation, kultur och jordreformen, workshops på MST:s nationella skola i São Paulo om kapacitetsutveckling inom området audiovisual samt som avslutning en informationskampanj.

Magnolia Fagundes, kursdeltagare. Foto: Fernando Arias/Latinamerikagrupperna.

Magnolia Fagundes, som är deltagare på kursen framhåller vikten av att MST gör sitt eget material: ”MST:s perspektiv handlar om att ha ett medvetet politiskt innehåll men också om en helt annan form än den de flesta är vana vid. Vi vill komma ut med våra produktioner till folk utanför rörelsen som är vana vid lögnerna som media sprider."

MST betonar idag betydelsen både av Latinamerikagruppernas och Biskops Arnös Folkhögskolekurs "Film för Förändring" och medieprojektet för utvecklingen av den egna kompetensen inom media och kommunikation. Enligt MST är den kunskap som idag finns bland aktivister sammankopplad med de kurser som genomförts och den fortbildning av MST-aktivister som skett i samband med " Film för förändring" kurserna. Idag finns inom MST utbildade kommunikatörer som har kunskapen att hantera den utrustning som man inom projektet använder sig av, vilket inte var fallet för bara ett år sedan då redigeringsutrustningar stod och ”rostade” ute i delstaterna.

Maria Aparecida, kursdeltagare. Foto: Fernando Arias/Latinamerikagrupperna.

Deltagare är också Maria Aparecida som berättar kursen som hon deltar i:"Vi vill ju själva berätta våra egna historier, inte få dem återberättade eller analyserade av andra. Det har alltid funnits folk som har gjort filmer om oss, men vi har aldrig haft tillräckliga resurser att göra det själva. Inte förrän nu."

Inom medieprojektet har filmen "Luta sempre" producerats. Filmen handlar huvudsakligen om MST:s femte nationella kongress, som gick av stapeln i juni 2007, i Federala Distriktet Brasilia. Filmen tar dock ett nytt grepp om MST som rörelse och utöver att förmedla själva kongressen som händelse, så kommer MST:s övergripande budskap in – rätten till jord och utbildning, att den utlovade jordreform sker i snabbare takt och en reform av samhället till mer rättvisa strukturer.

Filmen har blivit omdiskuterad inom rörelsen, då formen innebär ett nytänk. Det är ingen traditionell produktion som rörelsens baser, det vill säga massan inom MST som utgörs av jordockupanter och bosatta jordlösa, är vana vid. Filmen är ett resultat av ett nytänk inom kommunikations- och kultursektorn som utmynnat i en film med rörligt bildspråk, snabba klipp och som kommunicerar ett starkt budskap – Kampen för alltid! Filmen har startat en debatt inom rörelsen. Debatten handlar om kontakten mellan MST:s ledning och baserna i de olika delstaterna, om rörelsens identitet och om budskapet utåt – och om den idag är mer urban än rural. Sammanfattningsvis kan det sägas vara det bästa betyg som UBV/Latinamerikas samarbete med MST Nacional kan få. Nämligen att samarbetet med MST Nacional och Biskops-Arnös Folkhögskola idag bär frukt, i vad MST själva ser som en början på en nödvändig intern diskussion och reflektion inom rörelsen. Detta kan resultera i att rörelsens interna demokrati stärks, att MST:s budskap blir tydligare och att det kommuniceras såväl inom rörelsens alla sekorer och nivåer som utåt mot makthavare och samhälle.

_Latinamerikagruppernas landgrupp i Brasilien – Maria Karlsson, Lena Zetterström, Fernando Arias och Katia da Silva