Chile skrev under ett associeringsavtal med EU redan för fem år sedan. Ekonomen Claudio Lara har studerat avtalets effekter och är en av de mest högröstade kritikerna. Konsekvenserna blev inte de man trott menar han.

År 2003 inledde EU ett associeringsavtal med Chile, det som unionen nu förhandlar med den Andinska Gemenskapen och Centralamerika om. Chiles ekonomi är bland de öppnaste i Latinamerika med en stor andel utländska investeringar och en expansiv exportsektor, där gruvnäringen står för 90 procent av det som exporteras.

- Idén med associeringsavtalet var att det skulle öka de utländska investeringarna och skapa mer jobb och större välfärd, nu ser vi att det inte blivit så, säger Claudio Lara, rektor för ekonomiinstitutionen på ARCIS-universitetet i Chile och författare till en ny studie om associeringsavtalets effekter tillsammans med kollegan Consuelo Silva.

De utländska investeringarna har inte ökat så mycket som man trott och där de ökat har de inte skapat fler arbetstillfällen. Tvärtom har efterfrågan på arbetskraft sjunkit sedan associeringsavtalet inleddes. Inom gruvnäringen, som traditionellt gett arbete åt en stor del av befolkningen, har många arbetstillfällen försvunnit.

- De utländska företag som investerat i gruvnäringen har tillgång till modern teknologi vilket gjort att det behövs mindre arbetskraft och det har fört med sig att många förlorat jobbet, säger Claudio Lara.

Claudio Lara Fotograf: Malena Wåhlin

Sedan associeringsavtalet skrevs under har importen från EU fördubblats, vilket, enligt han, kommer att leda till en utslagning av inhemska produkter. Exporten har också ökat men vinsterna har stannat i företagen och inte kommit den fattiga delen av befolkningen till del, enligt Claudio Lara, som tillägger att Chile tillhör de länder i världen med mest skev inkomstfördelning. Samtidigt har lönerna sjunkit.

- Den chilenska modellen, som bygger på att attrahera utländska investerare, kräver att man betalar ett högt pris i fråga om miljö- och arbetsrätt för att sånt inte ska uppfattas som hinder av företagen, säger Claudio Lara.

Men framför allt har associeringsavtalet inte ökat de utländska investeringarna som man trott, något som Claudio Lara förklarar med att den chilenska marknaden på många områden redan är mättad. Tillväxten har halverats jämfört med de nästan åtta procent årligen under rekordåren på nittiotalet.

Förutsättningarna för de associeringsavtal som EU nu förhandlar med den Andinska Gemenskapen om är dock annorlunda, säger Claudio Lara. Framför allt för Bolivia och Ecuador skulle effekterna av ett avtal troligen bli mycket större än vad det blivit i Chile, eftersom stora delar av den offentliga servicen i dessa länder ännu inte privatiserats.

Malena Wåhlin