All europeisk politik ska bidra till att utrota hungern

Det pågår en kamp inom EU. EU och Sverige har bestämt att såväl biståndspolitik som handels- och jordbrukspolitik ska bidra till att utrota hungern och bekämpa fattigdomen. Men i verkligheten agerar EU ofta i första hand för de europeiskastorföretagens intressen, trots att många redan utsatta människor får ännu svårare att försörja sig när storföretagen kommer in och tränger undan dem. Vilket EU vill du ha?

EU antog 2006 en ny strategi för handel – Global Europe-competing in the world. Den slår fast att handelspolitiken ska underlätta för europeiska företag att konkurrera på världsmarknaden och säkra tillgången till billiga råvaror. När EU idag förhandlar om nya regelverk för internationell handel tas alltför liten hänsyn till fattigamänniskors behov. Istället ligger tonvikten på att stärka europeiska storföretags vinstdrivande intressen.

EU är bundet till de internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna. Därför måste EU prioritera om. Handels- och jordbrukspolitiken ska fokusera på att utrota hungern och fattigdomen i världen. Handelsavtal får aldrig hota rätten till mat, vatten och jord samt ursprungsfolks rätt till självbestämmande och territorier. Avtalen måste även säkra utvecklingsländernas möjligheter att skyddainhemsk matproduktion och småbrukares försörjning och att kunna reglera investeringar och utländska företag.

Eftersom avtal om mänskliga rättigheter ingås mellan stater är varken multilaterala institutioner som Världshandelsorganisationen eller företag direkt bundna av lagstiftning om mänskliga rättigheter och miljö. Därför kan de inte ställas tillsvars inför FN:s människorättsinstanser. I teorin ska stater utöva kontroll över sådana institutioner och företag, något som i verkligheten sällan sker. Därför är det hög tid för bindande regelverk så att europeiska företag, Världshandelsorgan-isationen, Världsbanken och Internationella Valutafonden tvingas respektera mänskligarättigheter och miljön.  

Ge människor redskap att själva påverka sina förutsättningar

Människor som drabbas av kränkningar är de bästa försvararna av sina mänskliga rättigheter. Därför måste de få redskap att utkräva sina rättigheter och själva försvara sina intressen i handelsförhandlingarna.

Debatten om de handelsavtal som EU nu förhandlar med fattiga länder har varit minimal i Sverige och övriga Europa. EU-kommissionen är extremt förtegen, dokumenten är hemligstämplade och några fungerande mekanismer för insyn och inflytande för parlamentariker, fack och frivilligorganisationer finns inte. Det är hög tid attöppna upp internationella handelsförhandlingar för insyn och folkligt inflytande, särskilt för utsatta grupper i utvecklingsländer. Enligt FN:s deklaration för ursprungsfolks rättigheter har ursprungsfolken rätt att själva bestämma över sinaterritorier. De avregleringar och investeringsavtal som EU driver inom ramen för de nya handelsavtalen skulle sannolikt medföra ytterligare kränkningar av ursprungsfolkens territorier. Därför borde de finnas med vid förhandlingsbordet.Gruvbrytning och storskaliga odlingar för att producera biobränslen, djurfoder ochpappersmassa har i många fall lett till att naturen förstörs och att människor drivits bort. Sådana kränkningar av rätten till mat, vatten och försörjningsmöjligheter måste kunna överklagas. Därför bör individers och gruppers rätt att driva klagomål inom ramen för FN:s Internationella konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna slutligen förverkligas.

Sverige bör verka för att alla EU-länder ratificerar det tilläggsprotokoll som skulle ge människor möjlighet att utkräva ansvar och kompensation när exempelvis deras rätt till mat har kränkts. Detta skulle ge människor som hungrar en starkare position i förhållande till deras regeringar.

Läs mer:

www.rentmjol.nu, www.fian.sewww.latinamerikagrupperna.se