Ursprungsbefolkningen i den guatemalanska byn San Juan Sacatepequez berättar om våld och miljöförstöring och målar upp en föga smickrande bild av de guatemalanska företaget Cementos Progresos och den schweiska samarbetsparten Holcim.

Olika färger avlöser varandra och starkare och svagare nyanser i rött, vitt och blått formar blomstermattor som tagna ur den vackraste målning. Genom blomsterodlingar som den här får lokalsamhället sin särprägel, samtidigt som de småskaliga odlingarna också är basen för ekonomin. Carlos Eduardos röda tröja gör att han sticker ut i den kuperade terrängen. Han beskriver hur det egna familjejordbruket hotas av gruvnäringen. Den nya motorvägen innebär att hans blomsterodling kan komma att försvinna. Företaget vill ha bort småbrukarna från marken berättar Carlos och ger exempel på hur företaget agerar:

- Helikoptrar har passerat här och sprejat något på blommarna. Jag tror att det är bekämpningsmedel av samma typ som används vid bananplantagerna. Vi har lämnat prover till ett laboratorium, men vi vet ännu inte vad medlet innehåller, säger Carlos.

Carlos pekar upp mot växthustaket. Där ser man ser bruna linjer som, visserligen är synliga för ögat, men för en utomstående betraktare ser det mest ut som smuts. Flera personer hävdar emellertid att detta är ett gift som lejda helikopterpiloter spridit för att ta död på odlarnas blommor. Detta är ett sammanhang där folkets verklighetsbeskrivning står mot företagets och det handlar om att välja sida.

Gruvan i San Juan Sacatepequez.

Motståndet mot gruvan
En av de aktiva inom motståndsrörelsen mot gruvan berättar om hur nära våldet är knutet till motståndet mot cementgruvan och företaget.

- En grupp tungt beväpnade män attackerade och brände upp en buss. De sa till arbetarna att ni som är för gruvbolaget lyft era händer. Inget kommer att hända er, men ni som opponerar er tänker vi ge en rejäl omgång.

Det som sedan händer är att männen misshandlas och att de beväpnade männen förgriper sig på kvinnorna. Detta våld är en del av företagets taktik men det finns andra metoder som företaget använder sig av för att vinna inflyttande i lokalsamhället berättar en representant för nätverket Waqib’ Kej .

En annan vanlig taktik enligt Waqib’ Kej  är att företagen skjuter till pengar för att sponsra sjukvård eller utbildning i byar som redan från början är resurssvaga. Detta gör man för att bryta att splittra motståndsrörelsen. Samhällen delas upp i de som är för eller emot gruvan och det skapas en kultur av misstänksamhet där grannar och till och med familjemedlemmar vänds mot varandra. I fallet San Juan Sacatepequez har denna typ av politiskt rävspel lätt till att en ny grupp som är för gruvan kunnat bildas. I media vill företaget framställa det som att dessa grupper har ett starkt stöd men lokal befolkningen visar på en annan bild.

- Detta är inte en sann bild utan de handlar i själva verket om kanske 250 personer som är för den här gruvan. En minoritet som i sammanhanget är helt obetydlig säger en av byborna i i San Juan Sacatepequez.

Den beskrivning som byborna ger ligger i linje med utslaget från den snart tre år gamla folkomröstningen som hållits i området, där en förkrossande majoritet valde att säga nej till att företaget fortsätter med sin verksamhet i San Juan Sacatepequez.

Hotet mot moderjord
För att få en blick över landskapet och komma närmare gruvan så har en fyrhjulsdriven jeep tagit oss upp på en mindre bergsknalle. Nära en högt belägen kyrkogård och en ravin går vandringen mot utsiktsplatsen. Gruvan tycks på avstånd likt ett jättelikt sandtag, och ingreppet i naturen för att flytta denna enorma jordmassa är slående. När människor här talar om hur denna gruva kommit till så nämner man en utredning som utförts av gruvministeriet i Guatemala.

- Då de gjorde en av de avgörande studierna på miljöområdet så konsulterade de 37 personer, medan de övriga 74 000 som bor här gömdes undan i studien. Gruvministeriet hävdar att det inte bor några människor här, men det är ju felaktigt.

Lester Davila pekar med hela handen för att visa hur vägen kommer att fortsätta.Genom att marken runt gruvan nu gjorts privat så får ingen längre passera, något som orsakar stora problem för den lokala kommersiella verksamheten. Lester Davila som också följt med hit till utsiktsplatsen för att utrycka sitt missnöje mot gruvan och företaget, pekar med hela handen och visar hur motorvägen kommer att gå rätt över berget rakt emot den position där vi nu befinner oss. Byborna i San Juan Sacatepequez fruktar en rad konsekvenser om konstrueringen av gruvan får fortgå. Det är många som tror att tillgången på vatten kommer att minska och att föroreningarna kommer att öka. Det finns också en allmän rädsla för att gruvan kommer att föra med sig olika typer av sjukdomar.

- Barnen kommer att få problem att andas som en följd av allt damm. Vi vill inte ha företaget här. Vi vill att de ska ge sig av berättar en äldre kvinna iklädd traditionell mayadräkt.

Dammet från cementfabriken hotar också hela växtligheten i området inklusive den omkringliggande barrskogen enligt byborna. Behovet av en oberoende miljöstudie som gör en ordentlig konsekvens analys av företagets miljöpåverkan är ständigt efterfrågad inom motståndsrörelsen.

Exploateringen av gruvan kommer att ha olika betydelser för olika människor. Vissa kommer att få jobb vid företaget och andra inte. De som inte kan finna arbete i gruvan blir tvungna att migrera till staden för att klara sin försörjning och överge sina traditionella levnadssätt berättar en representant från nätverket Waqib’ Kej s. Närheten till jorden och växtligheten är central för mayafolket och när den kontakten bryts riskerar man att förlora sin kulturella identitet.

Motståndsrörelsen lever
Dagens möte San Juan Sacatepequez är sammankallat av CUC’s för att delge en viktig delseger i den långa utdragna kampen mot Cementos Progreso. En viktig roll för de folkrörelser och organisationer som jobbar mot gruvan är att skapa forum för dialog och sprida information som inte är präglad av företagets propaganda. Mötet inleds med att en representant för CUC läser upp en viktig proklamation.

- Beslutet fattades den 23 mars i år av FN kommittén för avskaffandet av rasdiskriminering. Bakgrunden till beslutet är att ni inte konsulterades innan prospekteringen och exploateringen av gruvan tagit sin början. Därför kräver FN- organet att all verksamhet som bedrivs inom gruvnäringarna upphör. Detta gäller områdena San Juan Sacatepequez, Sipakapa och San Miguel Ixtahuacán samt San Marcos.

Under mötet utrycker deltagarna sin vilja till kamp och tilltro till den egna rörelsens möjlighet att påverka.

- Motståndsrörelsen växer i styrka för var dag som går. En borgmästare har sagt att om ni väljer mig finns det inte möjlighet att den här vägen byggs. En ny by har nyligen inkluderats i motståndet. Vi blir fler och fler och vår rörelse växer i styrka för var dag som går, säger en bybo.

Text och foto: Andreas Lång

Fakta:

Alla inblandade önskar vara anonyma på grund av risken för repressalier. För en spansk verstion av dennna text, läs här.