Jordbävningen i Chile har slagit hårt mot landets ursprungsfolk Lafkenche,som försörjer sig på småskaligt fiske vid kusten. En infrastruktur slagen i spillror tvingar organisationen Identidad Territorial Lafkenche (ITL) att lägga det politiska arbetet åt sidan i förmån för humanitära insatser.

- Våra samhällen är bland de mest drabbade. Bio-Bio-regionen är ett enda stort katastrofområde. Vägarna är oframkomliga, husen har gått sönder, det finns inget dricksvatten. För att inte tala om fisket, där man förlorat båtar, pirer, bryggor etc, berättar Miguel Cheuquemán som arbetar för ITL.

Få av de som arbetade med fiske hade några försäkringar. Man har köpt sina båtar och sitt material allteftersom och har ofta lånat mellan varandra för att ha råd. 

- Vi jobbar hårt nu. I första hand försöker vi hjälpa folket med mat, och
i ett andra skede försöker vi reparera infrastrukturen vid kusten. Det som
gör det extra svårt är vägarna är så skadade, vilket gör det svårt att komma
fram med hjälpen.

Jordbävningen skedde under den tiden på dygnet man är ute och fiskar.
De flesta som förolyckades i jordbävningen var ute till havs och sveptes med
av tsunamivågorna.

Ny företagsvänlig regering ett hinder

Katastrofen kommer i en kritisk period.  Landets nya president Sebastián
Piñeras regering har just tillträtt och flera nyckelposter innehas avpersoner
med starka kopplingar till ekonomiska intressen. Miguel Cheuquemán förutser en
svår period för ursprungsfolkens utkrävande av sina rättigheter i Chile.

- Flera av ministrarna i den nya regeringen är släkt med ägarna
till pappersföretaget Celco. Dessutom utsåg de ägaren av det näst
största fiskebolaget till chef för SERNAPESCA (Chiles fiskeridepartement). Vi
känner det som att vi inte längre kan lita på någon. Det är väldigt tungt just nu
ochjordbävningen kommer utan tvekan att hejda oss i vår politiska kamp. Men
vi försöker komma tillbaka så snabbt som möjligt som organisation, för att
kunna påverka de projekt och lagar som vi berörs av.  

När det gäller Celco har ITL under lång tid har gjort motstånd mot företagets
planer på att bygga en pappersmassefabrik i Mehuín. Men konflikten har tagit en
ny vändning. Miguel Cheuquemán förklarar:

- Vi hade länge gjort motstånd genom att hindra dem från att genomföra
den miljökonsekvensanalys man måste ha gjort för att kunna godkänna projektet.
Vi litar inte på att den genomförs korrekt eller ens tas i åtanke vid beslutet.
Det finns mycket korruption och maktspel i de berörda departementen. Om
regeringen och företaget vill genomföra projektet, så blir det så, oavsett vad
studien säger. När man nu till slut tröttnade så körde man helt enkelt över
reglerna och tog beslut om byggnationen av fabriken i alla fall. Nu kan vi bara
hoppas på att man respekterar ILO 169 och Chiles lag om ursprungsfolkens
rättigheter till sina kustområden.

Det marina livet hotas

Andra viktiga frågor för ITL är motståndet mot det norskägda
statliga företaget S.N. Powers dammbyggen och den växande privatiseringen
av kustområdena.

- Dammbyggena får förödande konsekvenser. Livsviktiga mineraler
och mikroorganismer som utgör byggstenarna för det marina livet vid kusten
stoppas upp. Vi ser resultatet dagligen i våra fiskeområden.  

Privatiseringen av kustområdena har ökat sedan en ny lag från 2009, där
koncessioner läggs ut på en sorts aktiemarknad för att säljas och köpas. Även
privata laxodlingsföretag som det norskägda statliga bolaget Marine Harvest har
ökat sina marknadsandelar och utökat sin verksamhet. Förutom den
allt större kommersialiseringen av havet oroas Miguel Cheuquemán även av
själva platserna för de utdelade koncessionerna.

- Man har sålt ut kustområden till privata laxodlingsföretag som
ligger precis över djupa sänkor i havet, där merparten av det marina
livets reproduktion sker. Laxodlingarna för med sig en enorm förorening på grund
av sitt avfall och användandet av kemikalier. Det är som att placera ett avlopp
rakt ovanför paradiset.