Det finns ingen plan(et) B

I hela världen engagerar sig människor, föreningar och politiker för att få igång den rättvisa omställning som måste till för att vi ska klara de globala utmaningarna. Tillsammans kan vi se till att miljötoppmötet i Rio de Janeiro, Rio+20, även blir till en nödvändig nystart i Sverige för en utveckling som är socialt och miljömässigt hållbar. Är du eller din förening/folkhögskola intresserad av att engagera dig/sig i de globala miljö- och rättvisefrågorna, kom med och bli en del av budkavlen!

Bakgrund
United Nations Conference on Environment and Development (UNCED), även känd som Rio-konferensen var en FN-konferens som hölls i Rio de Janeiro, Brasilien, 1992. Konferensens syfte var att framställa riktlinjer inom miljö och hållbar utveckling. Vid konferensen deltog 178 länder, varav 118 hade skickat sina högsta regeringsföreträdare, och tiotusentals deltagare från folkrörelser.
Rio-konferensen resulterade i Klimatkonventionen, Konventionen om biologisk mångfald, Riodeklarationen, Agenda 21 och Skogsprinciperna.

I år hålls FN:s miljökonferens mellan den 20 och 22 juni 2012 i Rio de Janeiro. Mötet är en uppföljning av mötet 1992 och kallas därför Rio+20
(tjugo år senare). Samtidigt arrangerar folkrörelser från hela världen ett alternativt möte med fokus på mänskliga rättigheter och miljörättvisa. FN:s första stora miljömöte hölls i Stockholm 1972. Syftet med Rio+20 är att ta upp nya utmaningar, följa upp framsteg i förhållande till internationellt överenskomna avtal och anta nya politiska åtaganden kring hållbar utveckling.

Mer information om konferensen finns på den officiella webbsidan http://www.uncsd2012.org/rio20/ och de
sociala rörelsernas forum http://cupuladospovos.org.br/en/
samt http://www.rio20.net/.

Folkrörelsers syn på Rio+20
Inför Rio+20 finns en växande kritik från folkrörelser mot att regeringar och storföretag för en politik som leder till ökad miljöförstöring och växande sociala klyftor. Att klimatutsläppen förra året ökade procentuellt sett mer än BNP-ökningen är ett tydligt exempel. Trots att den förda politiken har visat få positiva resultat framställs marknadsmekanismer som den viktigaste vägen att
lösa de miljömässiga och sociala kriserna både i Sverige och internationellt. I vissa fall drivs den idén så långt att bindande internationella avtal för hållbar utveckling sätts åt sidan till förmån för illusioner om att en marknad, med transnationella företag vars mål är så hög vinst som möjligt, blir det viktigaste styrmedlet. Folkrörelser över hela världen är därför kritiska till att grön ekonomi är ett huvudtema för Rio+20, något som Sverige och EU verkat för.
Här har folkrörelser och alla miljö- och rättviseengagerade människor en viktig
systemkritisk utmaning att anta, i arbetet för mänskliga rättigheter och en rättvis miljömässig och social omställning av samhället.

Starkare nätverk för miljörättvisa och omställning
En viktig del i processen är att vi som vill miljörättvisa, omställning och internationell solidaritet – hittar fram till varandra. Vi vill
bidra till att stärka internationella, nationella och lokala nätverk.

Appell för global och lokal omställning
Vi håller på att utarbeta en tvådelad Appell, där man kombinerar några nationella krav med att aktiva föreningar och skolor i en stad eller
region tillför några två lokala miljökrav. Tanken är att stimulera diskussioner men också göra kampanjen mer intressant. Kraven kan handla om aktuella lokala
frågor så som kritik mot nya vägar, kommunens upphandlingspolicy för miljö- och rättvisemärkt, förslag på en ny cykelpolitik, satsningar på förnyelsebara energikällor osv.

Vi tänker oss att politiker och föreningar skriver under lokala upprop, som publiceras i lokala tidningar och att alla upprop sedan samlas ihop av
kampanjen och överlämnas till regeringen inför toppmötet i Rio de Janeiro.

Budkavle för rättvis omställning
Vad innebär folkrörelsernas kritik av marknaden som lösningen på de globala miljökriserna och deras förslag på global rättvisa och rättvis omställning? Är dessa förenliga med de internationella miljökonventionerna och Agenda 21:s vägledning för svenska kommuner och landsting? Vi som sluter upp bakom budkavlen vill tillsammans öka kunskapen om folkrörelsernas förslag kring de miljömässiga utmaningarna och lokalt miljöarbete i en global kontext. Men vi vill också bidra till att synliggöra utmaningar i det lokala miljöarbetet, och
bidra till att politiker och föreningar tar konkreta initiativ i omställningsarbetet (motioner, medborgarförslag etc). Det här vill vi göra
bland annat genom konferenser och seminarier runt om i landet under våren.

Vi bjuder in gäster från folkrörelser i utvecklingsländer som kan bidra med erfarenheter om hur klimatförändringarna och Sveriges/EU:s konsumtion och handelspolitik påverkar småbrukare, ursprungsfolk och lokalbefolkning samt för
att ge omställningsinspiration genom exempel från Syd.

Konferenserna/seminariernas innehåll och upplägg kommer att skifta på olika platser beroende på intressen och ambitionsnivå hos de som arrangerar. Man kan ju också välja att göra något helt annat, en manifestation, en fest eller flashmob etc.

Ett möjligt ramverk för konferens eller ett seminarium
1. Presentationer av folkrörelsers förslag för rättvis omställning och kritik av marknadsmekanismer och avreglering som främsta vägen i miljöarbetet
samt de internationella miljökonventionerna, den kommunala miljöplanen där konferensen genomförs och hur svensk konsumtion/intressen påverkar klimat,
miljö och människor i utvecklingsländer

2. Fokus på exempelvis energi, trafik, naturbruk, offentlig upphandling av livsmedel och andra konsumtionsvaror i syfte att diskutera kreativa lösningar och öka ambitionsnivån i miljöpolitiken utifrån internationella konventioner.

3. Panelsamtal med folkrörelser och kommunens politiker i syfte att flytta fram miljöpolitikens gränser.

Planerade aktiviteter under våren:

13 – 15 april – Naturbrukskonferens, Ockelbo

20 el 21 april – Alternativkonferens om Rio+20 i Stockholm

23 – 25 April – Deltagande på regeringskonferens Stockholm + 40 alt alternativkonferens, Stockholm

12 maj – Global day of action – lokala initiativ tas?

18 – 19 maj – Fira, Stå emot, Ställ om för miljöRättvisa, Internationell Konferens, Göteborg

5 juni – Världsmiljödagen – manifestationer och seminarier på många platser i Sverige

Aktiviteter planeras också på ett tiotal andra orter.

Kommun- och partienkäter
Vi planerar även att göra en enkät med riksdagspartierna om deras syn på de globala miljöutmaningarna. Vi får partierna att ta ställning till våra frågeställningar och får ett unikt material som kan användas för debattartiklar och för att göra den interaktiva "Miljökompassen" på www.globalrattvisa.nu så att man kan jämföra
sina egna åsikter med riksdagspartiernas. Ambitionen är också att göra en kort enkät med landets miljöansvariga på kommunnivå.

Resurser

Olika riksföreningars och folkhögskolors engagemang och stöd och föreläsare, metod-, kommunikations- och pressmaterial om Rio+20 och budkaveln, internationella gäster, en mindre fond man kan söka bidrag från för att göra en konferens/seminarium. Varje lokal arrangörsgrupp får vara beredd att stå för huvuddelen av ev kostnader för lokal, talare, fika/lunch för sin konferens/seminarium.

Vilka är vi?

Fler föreningar ansluter sig löpande och än så
länge deltar: Nätverket GlobalRättvisa.Nu, Jordens
Vänner, Latinamerikagrupperna, Klimataktion, Forum Syd, Afrikagrupperna, Framtidsjorden.

Och följande folkhögskolor: Sörängen, Färnebo, Röda Korset.

Pontus Björkman, kampanjansvarig, Latinamerikagrupperna, pontus [dot] bjorkman [at] latinamerikagrupperna [dot] se, tfn 08-55 69 75 38,073-77 11 850

Josefine Höijer, folkbildningssamordnare, Latinamerikagrupperna josefine [dot] hoijer [at] latinamerikagrupperna [dot] se, tfn 08-55
69 75 37

Rikard Rehnbergh, kampanjansvarig Klimataktion, rikard [dot] rehnbergh [at] klimataktion [dot] se,
tfn 076-3401467