Bli medlem i Latinamerikagrupperna

Efter World Social Forum 2009

2009-02-11 19:02

Deltagarna tågade genom staden i tropiskt ösregn, svettades i 35-gradig fuktig värme, traskade outtröttliga från mötesplats till mötesplats genom de lerdränkta universitetsområdena där forumet höll till. Men vad deltagarna framför allt gjorde var att debattera, utbyta analyser, kunskaper, åsikter, och på olika sätt manifestera sitt motstånd mot rådande system liksom sina förslag till alternativa modeller för att åstadkomma en mer jämlik och hållbar världsordning.

World Social Forum (WSF) 2009 i Belém do Para, Brasilien är slut. Enligt WSF officiella siffror deltog runt 130 000 deltagare från 142 länder, drygt 5 800 organisationer (489 från Afrika och 491 från Europa). Ursprungsfolksorganisationerna mobiliserade runt 2 000 och de jordlösas rörelse MST hade över 3 000 av sina aktivister närvarande. Så vad kom då ut ur forumet? Och vilka var de teman och processer som Latinamerikagruppernas allierade samarbetspartners och nätverk i Latinamerika främst drev på?

Diskussionerna handlade om vad som är nödvändigt för att bemöta den rådande världskrisen som har många parallella namn – finanskris, klimatkris, energikris, matkris, och civilisationskris. På det världsekonomiska forumet i Davos, Schweiz, diskuterar statschefer och finansministrar tillsammans med näringslivets direktörer ”lösningar” som i princip handlar om att rädda det rådande finansiella systemet, och till stor del går ut på ”mer av samma”. På det världssociala forumet i Belém, Brasislen, ifrågasätter rörelserna hela systemet och den ”utvecklingsmodell” som bygger på logiken om ökad produktion, ökad konsumtion, ökad kapitalackumulation som sådan. Motståndet är starkt och enat. Alternativen är många och olika.

Ursprungsfolksrörelsen syns och hörs

Ursprungsfolksrörelsen har tagit mycket mer plats i detta WSF än tidigare. Rörelsen tas på allvar och möts med respekt, deras alternativ till en mer rättvis värld får gehör i andra rörelser. Det gäller till exempel ett alternativ som grundar sig på harmoni med naturen, kollektiva rättigheter och gemensamt ägande av naturresurserna och som kan sammanfattas i det ursprungsfolksrörelsen kallar “ett gott liv” (Buen vivir på spanska, Sumak Kawsay på kichwa).

Man kan nog säga att WSF i Belém bidragit till ett starkare gehör och genomslag för ursprungsfolksrörelsens politiska förslag inom den sociala rörelsen som helhet. Och värt att nämnas är ursprungsfolkskvinnornas starka och aktiva deltagande i diskussioner och manifestationer på forumet.

Lantarbetar-/småbrukarrörelsen manar till motstånd mot storföretagens industrijordbruk

Pa lantarbetar- och småbrukarrörelsens agenda hamnar frågor om agrobränsle, monokultur och konsekvenserna av den agroindustriella modellen högt upp. Relationerna har fördjupats mellan rörelserna, exempelvis mellan Via Campesina som samlar lantarbetare och småbrukare, och ursprungsfolksrörelsen och miljörörelsen. Ett intressant möte var kring Stora Enso och eukalyptus med de jordlösas rörelse MST:s ledare Joao Pedro Stedile, miljörörelsen och Via Campesina. Tillsammans planeras kampanjer mot de transnationella bolag som agerar i Latinamerika och Afrika.

Klimatfrågan är av högsta prioritet för såväl ursprungsfolks- som bonderörelsen, och man talar alltmer om klimaträttvisa. Kampen för klimaträttvisa och social rättvisa är en och samma. Där finns kampen för territoriella rättigheter, för jorden, för skogen, för vattnet, för matsuveränitet, liksom kampen för en omfördelning av rikedom och för ett erkännande av de rika ländernas historiska och ekologiska skuld gentemot resten av världen.

Regional integration och progressiva presidenter

Regionala integrationsprocesser av olika slag var också något som flitigt diskuterades. Såväl infrastrukturella megaprojekt, där ursprungsfolksrörelsen är bland dem som allra mest kritiskt granskar och ifrågasätter bakomliggande intressen och konsekvenser av dessa. Men även alternativa integrationsprocesser såsom ALBA, där folkrörelserna ser möjligheter till integration som bygger på folkligt deltagande och definiering av behov nerifrån och upp snarare än tvärtom. Bland de mest aktiva när det gäller ALBA-processen är lantarbetar- och småbrukarrörelsen och fackföreningsrörelsen.

Visserligen handlar det om ett världssocialt forum, men den latinamerikanska prägeln dominerar. Fyra mer eller mindre progressiva presidenter kom och pratade med, eller kanske snarare till, ett begränsat antal representanter för de samlade folkrörelserna på forumet. En femte president, som kanske borde ha varit värd i sitt eget land, var möjligen alltför rädd for att bli utbuad av sina egna landsmän vilket faktiskt hände i samband med toppmötet, ”Cumbre de los pueblos”, i Salvador Bahía härom månaden, och valde istället att kalla till ett eget möte senare på kvällen förmodligen under mer ”kontrollerade” former. Åsikterna om presidentmötet var många och gick isär bland deltagarna på forumet. Oavsett hyllning eller kritik, så kan man konstatera att det är ett stort framsteg bara det faktum att fyra presidenter kommer till forumet för att möta de sociala rörelserna, och därmed erkänner dessa som viktiga aktörer i de politiska förändringsprocesserna på kontinenten.

Och de sociala rörelsernas kamp for politisk påverkan och förändring fortsätter…

Tillsammans lyfte rörelserna på forumet fram några processer och aktioner som man anser är prioriterade framöver. Av dessa är det några som Latinamerikagrupperna kommer att uppmärksamma:

  • IV Cumbre de los Pueblos, Folkens fjärde toppmöte, som kommer att genomföras i samband med det femte toppmötet mellan Amerikas statschefer, Trinidad och Tobago den 16-18 april 2009
  • Via Campesinas aktionsdag för matsuveränitet, 17 april 2009. (Latinamerikagruppernas kampanjvecka i Sverige på våren brukar ha denna dag som höjdpunkt.)
  • IV kontinentala ursprungsfolkstoppmötet och första kontinentala toppmötet för ursprungsfolkskvinnor, Puno/Peru den 25-31 maj 2009
  • Internationell aktionsdag till försvar av Moder Natur och Ursprungsfolkens rättigheter, 12 oktober 2009. (Latinamerikagruppernas kampanjvecka i Sverige på hösten brukar ha denna dag som höjdpunkt.)

_Stina Oskarsson_arbetar med planeringen av ett kommande internkontinentalt program tillsammans med småbrukare, lantarbetar och ursprungsfolksrörelsen , blivande vikarierande Folkbildningssamordnare på Latinamerikagrupperna.
_Francisco Contreras _Latinamerikagruppernas ordförande

Läs artiklar om eller från forumet!

90konto Latinamerikagrupperna har ett 90-konto, som kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Det innebär att du som givare har en garanti för att din gåva används på rätt sätt och går till ändamålet.