- Det här är en sorgens dag. Vi är inte Amerika, det är namnet på den person som landsteg på vår kust. Vi är Abya Yala, säger Alejandro Batz Yaqui, ordförande i mayaorganisationen Ascodimaya i Guatemala och talare på seminariet om urpsprungsfolkens rättigheter på ABF.

Den 12 oktober varje år uppmärksammas dagen för Columbus landstigning på den amerikanska kontinenten, som ursprungsfolkens motståndsdag. På andra håll heter dagen fortfarande ”dia de la raza”, rasens dag, något som vittnar om den rasism och kolonialistiska syn som fortfarande existerar.

- 79 presidenter har styrt Guatemala, katoliker, evangelikaner, militärer, civila. Men vi mayas har aldrig styrt landet sedan kolonisationen. I stället har vi diskriminerats på alla nivåer, säger Alejandro.

Under Guatemalas 36 år långa inbördeskrig dödades 240 000 människor. Majoriteten av dem tillhörde mayafolket. Alejandro beskriver det som en utrotningsstrategi. Idag finns nya strategier. I och med handelsavtalet som slöts med USA år 2005 är amerikansk importerad majs billigare än guatemalansk.

- Bönderna i USA får subventioner medan vi inte får jord att odla på. Vi bönder har mindre och mindre mark för vår befolkning växer. Samtidigt påverkas vår kultur när det kommer in billiga kläder, genmanipulerade grödor och skräpmat, säger Alejandro.

Men mayafolket gör inte bara motstånd. De organiserar sig för att bygga alternativ. – Vi har fortfarande inte någon enad mayaorganisering, men vi håller på att bygga upp en. För att gå från motstånd till makt måste man förbereda sig, säger Alejandro.

Tove Silveira Wennergren