Bolivias regering arbetar för att få till stånd en rättvisare fördelning av mark men stöter på motstånd från mäktiga markägare. När folket går till valurnorna för att rösta ja eller nej till det nya grundlagsförslaget ska de också ta ställning till var begränsningen av markägandet ska gå.

Vid årets folkomröstningen om den nya grundlagen ingår också tilläggsfrågan om begränsningen av markägande ska sättas vid 5 000 eller 10 000 hektar mark. Denna fråga har mötts av stort motstånd av oppositionen. Många av de stora markägarna består nämligen av mäktiga politiker inom oppositionspartierna eller ägare till landets regeringskritiska medier som enligt regeringen förvärvat mark genom korruption och mutor. Av de 60 miljoner hektar som under åren 1953 och 1992 distribuerades tillkom 88 procent stora jordbruksägare eller personer inom det styrande partiet och endast tio procent tilkom småbönder. Detta innebär att vissa familjer som exempelvis en av oppositionens ledfigurer, Branko Marinkovic, ledare för den oppositionella medborgarkommittén Comité Civico Pro Santa Cruz, äger mer än 59 000 hektar, lika mycket som Norrbottens läns sammanlagda mängd jordbruksmark. Enligt regeringens nya politik ska nu mark som förvärvats illegalt distribueras till jordlösa.

Även tidigare har begränsning av mark gällt enligt lag men detta har kunnat kringgåtts på grund av brist på kontroller, oklara definitioner och mutor. I jordbruksreformen från 1953 och som gällde fram till 1996 då landreformen INRA tog vid fastslås antalet hektar man har rätt att äga i relation till hur många djur man har. Landägare har fört djur mellan sina ägor vid statliga kontroller för att på så sätt uppfylla kravet. Istället för att deras mark använts till jordbruk har den använts som investering och säkerhet för lån och finansiella spekulationer. I det nya grundlagsförslaget står det nu skrivet att marken måste fylla en form av funktion. Mark som inte används att bruka på eller som betesmark utan enbart som investering kommer även den att distribueras till jordlösa.

Redan har regeringen distribuerat mer mark till jordlösa än tidigare fyra presidenters fem mandatperioder tillsammans. Men hittills har denna mark endast bestått av allmänningar och statligt ägd mark och inte av privatägd mark. Mellan 1996 och 2006 distribuerades 37 000 hektar mark till jordlösa. Under två år av nuvarande president Evo Morales mandatperiod har nästan tjugo gånger så mycket, 698 000 hektar, distribuerats. Regeringen har även delat ut ägandepapper i fall där ägandeförhållandena varit oklara eller där personer saknat registrering av mark. 10 miljoner hektar mark har registrerats i 27 000 personers namn.

Carlos Rojas, tidigare ledare för en del av FEJUVE i El Alto, federationen för kvarterskommittéerna, har inte ord för vad han tycker om de rika markägarna som inte vill lämna ifrån sig mark. Han kritiserar regeringen för att inte gå tillräckligt hårt fram. I folkomröstningen ska bolivianska folet ta ställning till om begränsningen av markägande ska sättas vid 5 000 eller 10 000 hektar mark.

- De mäktiga jordägarna har alltid dragit det längsta strået. 5 000 hektar… det är fortfarande otroligt mycket i jämförelse med att en bonde inte har mer än 200 kvadratmeter att odla på.

I det nya grundlagsförslaget styrks även kvinnornas rätt till markägande. I artikel 395 poängteras att distribueringen av mark i ökad utsträckning ska tillkomma kvinnan och i artikel 401 påtar sig staten ansvaret för att stoppa all diskriminering gentemot kvinnor vad det gäller ägande av mark. Redan kan en positiv utveckling märkas. 19 procent av de ägandebevis som registrerades under 2007 tillkom kvinnor och 34 procent tillkom man och kvinna gemensamt. Tidigare registrerades ägandet automatiskt endast i mannens namn.

Fram till år 2013 hoppas regeringen att 20 miljoner hektar ska fördelas till jordlösa och ursprungsfolk.

Jessica Nilsson

Fotnot:
Folkomröstningen för eller emot förslaget till ny grundlag och om begränsning av markägande skulle egentligen äga rum den fjärde maj men har blivit uppskjutet. Ännu är inget nytt datum fastslaget. Anledningen till uppskjutningen är dels allmänna oroligheter i landet, oppositionen utlyste samma datum, fjärde maj, en egen folkomröstning om autonomi i Santa Cruz, en folkomröstning som inte har lagligt stöd. Dels tidsbrist, på grund av brist på resurser har regeringen inte hunnit nå ut med information om den nya grundlagen till folket.