- folkrörelserna som förändrar

Det är den 11 mars 2008. I Ecuadors huvudstad Quito marscherar omkring 20 000 människor – ursprungsfolk och bönder – på väg mot presidentpalatset med banderoller, slagord och den regnbågsfärgade mångfaldsflaggan. Scenen är inte ny, i årtionden har ursprungsfolks- och småbrukarrörelsen i landet demonstrerat och blockerat vägar. Dagens mottagande är det som är den stora skillnaden.

Demonstranterna är desamma – det är kvinnor och män från landet, med fårade ansikten och hattar som skydd mot solen. Det är unga, en del med traditionella kläder, en del med jeans och t-shirt. Det är kustfolk med cowboyhattar, amazonasfolk smyckade med fjädrar och frön, det är höglandsfolk med ponchos. På trappan på stora torget i Quito emottas de marscherande av ordföranden för den konstituerande församlingen, Alberto Acosta. Sedan bjuds de in av vicepresidenten till de guldfärgade salongerna i palatset, där människor med fläta, fjäderskrud, hatt eller leriga gummistövlar ytterst sällan suttit vid förhandlingsbordet.