Ordförande för Latinamerikgrupperna – Francisco Contreras

Den nuvarande världsordningen kan inte tillhandahålla lösningar på klimatkrisen, hungerkrisen och den ekonomiska kris vi befinner oss i. För att få till en annan ordning behöver en folklig rörelse över de nationella gränserna byggas, menar Francisco Contreras från Latinamerikagrupperna, som här berättar om Inspiration Världen!

Under World Social Forum i Belén, Brasilien 2009 fick vi – hundratusentals deltagare – uppmaningen från ursprungsfolkens rörelser att den 12 oktober 2011, den dagen kolonialisterna firar "rasens dag" och Columbus landstigning på den amerikanska kontinenten, mobilisera för en global minga/aktionsdag för Moder Jord.
 
Ursprungsfolken har sedan tidigare gjort den 12 oktober till sin motståndsdag. Och nu var det dags att globalisera dagen för en gemensam aktionsdag för Moder Jords rättigheter.
 
 
 
Vi var många som hörsammade ursprungsfolkens uppmaning, och i samma anda som den sociala forum-rörelsen har vi i Latinamerikagrupperna tillsammans med ett fyrtiotal organisationer och folkhögskolor tagit initiativ till vad som nu blivit årets nödvändigaste forum, Inspiration Världen!
 
Precis som ursprungsfolken vänt ett historiskt förtryck till en dag för motstånd och mobilisering, vill vi under Inspiration Världen den 15 oktober hitta inspiration i folkrörelsernas kamp för en rättvis och hållbar värld.
 
Världen står inför stora problem, allt från klimatförändringarna och matfördelningskrisen som drabbar framförallt folken i Syd till den ekonomiska krisen som drabbar den rika världen. Det står klart att den världsordning som råder inte kommer att hitta de nödvändiga och breda lösningar som krävs.
 
Snarare tvärtom. Under pågående hungerkris slår spekulationen med råvaror och odlingsmark alla rekord och när det krävs långsiktiga etiska och gröna investeringar placeras miljarder från pensionsfonder i bolag som kränker mänskliga rättigheter, omgärdas av anklagelser om oetisk verksamhet eller svartlistats av andra institutionella investerare.
 
Hoppet finns i modiga folkrörelser som vågar utmana de orättvisa maktstrukturerna, som lyckas vinna folkopinionen och står för demokratiska samhällslösningar. Sådana exempel finns i dag i hela världen, i Nordafrikas demokratirörelse, i Palestina och Västsaharas långa kamp mot ockupationsmakter och i ursprungsfolkens resning i Latinamerika till Moder Jords försvar.
 
Koldioxidutsläppen i Sverige påverkar klimatförändringarna i Afrika. Våra internationella pensionsplaceringar leder till miljöförstöring i Latinamerika. Etanol som sålts in som ett miljövänligt bränsle på våra gator skapar enorma sociala och ekologiska problem i Brasilien. Det behövs därför engagerade folkrörelser som globalt kan utmana både orättvisorna och vinstintresset och driva fram lösningar som sätter människan och Moder Jord i centrum.
 
Det svenska nätverket GlobalRättvisa.nu har svarat upp mot ursprungsfolksrörelsens och det globala nätverket La Vía Campesinas (samlar 200 miljoner småbrukare) krav på ett systemskifte för att tackla den globala uppvärmningen. Vi har sjösatt en kampanj för klimaträttvisa inför toppmötet i Sydafrika som börjar den 28 november i år.
 
 Förra året slog mänskligheten världsrekord i koldioxidutsläpp, enligt internationella energimyndigheten IEA. Och medan den globala klimatpolitiken står och stampar matas olje- och gasindustrin fortfarande med hundratals miljarder dollar årligen.
 
 
 
Vår slutsats är klar: En storskalig och rättvis klimatomställning av våra samhällen måste omgående inledas. Ett säkert klimatmål handlar om att minska halten växthusgaser i atmosfären – inte bara att begränsa ökningen. Vi menar att Sverige och EU nu måste agera för ett bindande internationellt klimatavtal som innebär att vi:
 
1.  Halverar våra egna utsläpp av växthusgaser till år 2017 utan att köpa oss fria genom utsläppshandel med andra länder. Rika länder släpper i genomsnitt ut fem gånger mer växthusgaser än utvecklingsländerna.
 
2. Tar ett ekonomiskt ansvar för vår klimatskuld för att möjliggöra utveckling i fattiga länder. Utvecklingsländerna drabbas hårdast av klimatförändringarnas konsekvenser och har därför rätt till ekonomisk kompensation för att kunna utvecklas klimatsmart och samtidigt hantera klimatförändringarna. Klimatskulden kan finansieras genom exempelvis internationella skatter på utsläpp och finansiella transaktioner. Subventioner av fossila bränslen måste överföras till förnybara rena energislag.
 
3.  Genomför en rättvis omställning av våra samhällen, industrier och lantbruk. Skillnader mellan mäns och kvinnors, liksom välbeställdas och lågavlönades, miljöbelastning måste utjämnas. Industrier, transporter, fastigheter och energiproduktion behöver ställas om för radikalt minskade utsläpp.
 
Våra krav är långtgående, men de svarar mot de hot som den rika världens tillväxtfixerade utvecklingsmodell ställt oss inför. Ju längre vi väntar med att göra något åt klimatförändringarna, desto dyrare kommer det att bli. Särskilt för alla de människor som lever på marginalen i utvecklingsländer och därmed är oerhört sårbara för vattenbrist, torka och översvämningar.
 
 
 
Kom med i kampanjen du också. Just nu – inför toppmötet i Durban – behöver vi bli tusentals människor som tar ställning för klimaträttvisa. En verklig omställning kommer bara åstadkommas om vi lyckas bygga en folklig rörelse som kan och vill globalisera solidariteten!

Francisco Contreras, ordförande för Latinamerikagrupperna