Majoriteten av Guatemalas befolkning utgörs av ursprungsfolk, precis som i Bolivia. Trots detta ligger Guatemala långt efter Bolivia, och även Ecuador, vad gäller ursprungsfolkens rättigheter.

Text: Malin Stråle

- Vi har länge kämpat för att få till en förändring av konstitutionen men på grund av den kontext som Guatemala lever i har det varit väldigt svårt, säger Edgar de León, juridisk rådgivare på ursprungsfolks- och bondeorganisationen Comité de Unidad Campesina (CUC).

- Historiskt sett har militären och företagarna i Guatemala haft ett mycket stort inflytande. Det finns fortfarande en oerhörd rädsla bland folket till följd av folkmordet som skedde under inbördeskriget. Det här är ingen ursäkt men det är en liten förklaring till varför framstegen med konstitutionerna i Bolivia och Ecuador har varit mycket större.

I Guatemala finns fyra folkgrupper; ladinos (det vill säga mestiser och europeiska ättlingar) maya, xinca och garífuna. De tre sistnämnda är de som räknas in i termen ursprungsfolk. Ursprungsfolken är de mest diskriminerade och marginaliserade i landet. Framförallt mayafolken drabbades hårt av den väpnade konflikt och det statligt ledda folkmord som pågick mellan 1960 och 1996 innan ett fredsavtal slöts. Under konflikten mördades många ledare, medan andra tvingades fly utomlands.

Sex av artiklarna i Guatemalas konstitution rör ursprungsfolken och deras rättigheter, bland annat rätten till språk och klädsel. Men ursprungsfolkens rättigheter genomsyrar inte konstitutionen som de gör i exempelvis Bolivia. Det finns förslag från civila samhället att samla de olika lagarna under en gemensam övergripande lag, för att på så sätt lättare kunna lyfta fram ursprungsfolkens rättigheter. Det skulle inte innebära några utökade rättigheter utan bara understryka de som redan finns. I de fredsavtal som slöts 1996 mellan regeringen och vänsterpartiet URNG tas också ursprungsfolkens rättigheter upp. Än i dag har ytterst lite av fredsavtalet uppfyllts.

1999 genomfördes en folkomröstning om de förslag till grundlagsreformer som skrevs under i Stockholm i december 1996, som en del av fredsförhandlingarna mellan regeringen och URNG. Förslagen innehöll tre aspekter: ursprungsfolkens erkännande, avmilitarisering av landet och reformering av rättssystemet. Bland annat skulle 23 ursprungsfolksspråk och traditioner få uttrycklig status. Detta tillsammans med reformer av rättssystemet skulle bland annat ge ökad rättssäkerhet, då rättegångar skulle få genomföras på ursprungsfolkens egna språk i stället för på spanska som många inte talar. Likaså skulle armén ställas under civil ledning.

Men resultatet av folkomröstningen blev nej. Enligt Edgar de Leon bedrev högern en propagandakampanj mot förslaget. Informationen om vad förändringarna egentligen innebar var dessutom praktiskt taget obefintlig och nådde inte väljarna. Endast 19 procent av de röstberättigade deltog i valet och av dessa sa 50,6 procent nej (LA nr 5/99).

Flera av ursprungsfolksorganisationerna i landet, såsom exempelvis nätverket Waqib’Kej, talar i dag om en omformning av staten.

- I dag är vi en stat utan en nation och flera nationer utan en stat. Vi är fyra nationer, maya, xinca, garífuna och ladinos, och staten måste bygga på alla dessa fyra, anser Edgar de León.

Med det menar han att staten inte är den teoretiska idé man lär ut på universitetet, där staten är hela sitt territorium och representerar alla människor som är medborgare där. I stället är staten i Guatemala uppbyggd kring omkring 15 mäktiga familjer som styr både ekonomiskt och politiskt.

Edgar de León förklarar vidare att konstitutionen baseras på en ekonomisk grund, det vill säga att den prioriterar exempelvis privat ägande framför ursprungsfolkens kollektiva. Följden blir att när ursprungsfolken kämpar mot de orättvisor som uppkommer på grund av ekonomiska intressen, klassas de som odemokratiska och som terrorister. Ett exempel är gruvindustrin, vars miljömässiga och sociala konsekvenser har påverkat ursprungsfolken hårt och där ekonomiska intressen har prioriterats framför ursprungsfolkens.

1997 ratificerade Guatemala ILO 169, den internationella konvention som reglerar ursprungsfolkens rättigheter. Både den och FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter, som antogs 2007, ses som stora framgångar för ursprungsfolken i Guatemala, liksom i hela världen. Vissa av förhoppningarna har trots detta kommit på skam. ILO 169 fastställer exempelvis ursprungsfolkens rätt att vara med och bestämma om projekt som berör dem i deras territorium. Ursprungsfolken i Guatemala har därför genomfört flera lokala folkomröstningar om bland annat gruvdrift. Resultaten av omröstningarna, vilka oftast blivit nej till gruvdrift, har dock inte godkänts av regeringen.
De organisationer som arbetar med ursprungsfolkens rättigheter har ändå förhoppningar om att den nya FN-deklarationen ska ge folken ett ökat skydd.

Edgar de León säger också att framgångar såsom den nya konstitutionen i Bolivia inspirerar.

- Bolivias framgångar är en framgång även för oss, då ursprungsfolken över hela världen har en gemensam kamp. För att lyckas här i Guatemala måste vi dock hitta vår egen väg.

Han nämner utbildningen av unga som ett steg på vägen.

- Vi blev oerhört imponerade under Amerikas Sociala Forum i Guatemala i oktober. Ungdomarna från de andinska ursprungsfolksorganisationerna var mycket politiskt medvetna och det är något som vi hoppas uppnå här snart också.