"Spara i sojabönor" uppmanar Handelsbanken i en annonskampanj. Men att företaget propagerar för spekulation i soja är minst sagt  uppseendeväckande.

Handelsbankens annons i DN 2010-11-09 för spekulation i soja

I en helsidesannons från Handelsbanken går det att läsa "Hos oss kan du spara i sojabönor – en råvara som växer". Bilden visar en glad kvinna av utländsk härkomst som i famnen håller en säck med sojabönor. Men att spekulera i råvaror kan leda till allt annat än glada människor. Som så många gånger tidigare är det fattiga människor i utvecklingsländer som drabbas hårdast av den globala spekulationen. De får dyrare matpriser och dessutom gynnas grödor som odlas för den kapitalstarka marknaden istället för mat för lokal konsumtion. De fattiga får det ännu svårare att skaffa tillräckligt med mat och hungern i världen ökar.

Under livsmedelskrisen 2008 steg matpriserna okontrollerat. Över 200 miljoner människor tvingades in i hunger eller undernäring. Det blev våldsamma upplopp i över 30 länder när människors desperation växte. Därefter har den globala finanskrisen slagit hårt mot världens fattigaste och det pågående valutakriget gör att stora dollarmängder söker sig till tillväxtekonomier med konsekvensen att råvaru- och matpriserna stiger. Antalet hungriga människor i världen är fler än någonsin – över en miljard människor är undernärda, enligt FN:s beräkningar. De flesta av dem lever i råvaruproducerande länder.

Förespråkare av spekulation i råvaror menar att den leder till ökade exportinkomster för producent-landet, men större delen av pengarna hamnar hos storföretag, banker och hedgefonder. En ny rapport från FN visar att den starka tillväxten i det latin­amerikanska exportjordbruket bara lett till att fattigdomen och misären på landsbygden minskat marginellt. Tillväxten i jordbruket har koncentrerats till ett fåtal produkter och vinsterna har tillfallit ett antal storföretag. Däremot har regionens jordbrukssektor, enligt FN-rapporten, erbjudit oanständiga arbeten med låg lön, ingen tillgång till socialt skydd, och utan full respekt för lantarbetarnas rättigheter. Barnarbete florerar och kvinnor diskrimineras.

Att Handelsbanken propagerar för spekulation i soja är högst uppseendeväckande. Soja odlas främst för export till foder för köttproduktion. Odlingen har stora miljökonsekvenser både globalt och lokalt. Regnskogar avverkas och de bekämpningsmedel som används är miljöfarliga. Argentinska och brasilianska forskare rapporterar om ett ökande antal cancerfall, missbildningar hos barn och missfall som en följd av att odlingarna besprutas intensivt med kemikalier som är förbjudna i Sverige sedan länge. Enligt en rapport från Swedwatch är sojaodlingar och boskapsuppfödning de viktigaste orsakerna till avskogningen av Amazonas.

Att odla produkter som främst exporteras och konsumeras i andra länder har blivit som en form av nykolonialisering. Sojans lönsamhet gör att gigantiska landområden köps upp av den internationella jordbruksindustrin. Våld, hot och andra övergrepp är alltför vanligt förekommande i tvister där småbrukare och ursprungsfolk efter påtryckningar drivs bort från sin mark. Allt detta för att vi ska få billig mat på våra bord.

Mot bakgrund av detta undrar vi om och i så fall hur Handelsbanken har tänkt. Att stödja skövlingen av regnskogen och användandet av farliga bekämpningsmedel är väl inget som någon vill förknippas med? På Handelsbankens hemsida går det att läsa om en verksamhet som ska präglas av hög etisk standard. Menar banken att spekulation i soja är förenlig med en hög etisk standard? Vore det inte bättre att uppmana till investeringar i exempelvis förnyelsebar energi som vind-, sol- och vågkraft?

Francisco Contreras, ordförande Latinamerikagrupperna
Jonatan Ericsson-Sjöman, Framtidsjorden