Juana Manani Calsin, 38 år från Puno Fotograf: Charlotte Bergendal 

Kan du beskriva situationen för kvinnor på landsbygden i Peru?
- Kvinnorna på landsbygden är alltid marginaliserade av samhällets strukturer. Överbelastningen av arbete i hemmet, på fältet, med barn och make lämnar ingen tid över för politik. Det handlar också om att de flesta kvinnorna inte har tillräckligt med utbildning. Det finns heller inget bra stöd kvinnor emellan för att skapa bra ledare.

Juana säger att utan erkännande, utan att synas och utan tillåtelse så är det svårt att organisera sig på landsbygden. Hon deltog för egen räkning i det fjärde ursprungsfolkstoppmötet i Peru för att lära sig mer om ursprungsfolkens rättigheter (ett projekt finansierat av Latinamerikagrupperna).

Livet för en kvinna på landsbygden är svårt eftersom den korta tid de har utöver arbetet i hemmet och på fältet går åt till barn och make. De flesta ungdomar är inte intresserade av att delta i offentliga sammanhang eller i aktiviteterna i distriktet. Vidare nämner hon att de så kallade "solidariska" statsadvokaterna inte representerar regionen Puno, då de inte tar hänsyn till behoven hos medelklassen och de fattiga.

Hur ser du på framtiden för organisationen?

- Att stärka CCP genom delat ansvar. Målet är att uppnå högre livskvalitet, som man kallar "det goda livet",  och "rätten till liv".

Och för dig själv?

- Att leva med sin familj och få alla mina rättigheter tillgodosedda. Att ha ett eget hem, ett eget hus, och vara självförsörjande. Att fortsätta leva av mina djur och fortsätta sälja mina produkter. I framtiden skulle hon vilja starta verksamhet för turister, såsom en ekologisk resort. Hennes prioriteringar skulle vara "barn" och "äldre", de två grupper i samhället som behöver extra stöd och resurser.