Korruption och andra former av maktmissbruk är något som inte hör hemma i ett sunt demokratiskt samhälle. Korrutption involverar alltid både en givare och en mottagare, även om fokus för det allra mesta är på mottagaren. Här kommer tio upplysande punkter om korruption.

Tio upplysande punkter om grov, storskalig korruption

1. Korruption är (1) när någon mot gällande regler och lagar påverkar utfallet av ett beslut eller annat ställningstagande för egen eller andras vinning, genom att erbjuda pengar eller tjänster eller genom att utöva hot eller tvång (bestickning). Korruption är också (2) när någon missbrukar sin förtroendeställning för egen vinning genom att kräva eller ta emot mutor (mutbrott).

2. Korruption finns på flera nivåer, från vardagskorruption till storskalig, grov korruption på nationell nivå. De olika korruptionsnivåerna har vissa gemensamma drag, men de bakomliggande orsakerna är ofta olika och måste angripas på olika sätt. I ett samhälle med utbredd storskalig korruption bland de styrande växer lätt en korruptionstradition fram även på lägre samhällsnivåer och bland vanligt folk.

3. Korruption drar ofta med sig, eller sker samtidigt som, förskingring, kapitalflykt, penningtvätt, utpressning, favorisering och nepotism. Men för en effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet är det viktigt att skilja på de olika typerna av brott, och behandla dem utifrån deras orsaker och egenskaper. Det gäller även korruption i alla dess former.

4. I kampen mot korruption räcker det inte med att straffa dem som tar emot mutor. Man måste också fråga varifrån pengarna kommer. Det gäller särskilt för den grova, storskaliga korruptionen. Där är det vanligen bestickaren som tar initiativ och drar störst fördel av muttransaktionen.

5. Storskalig korruption, där ministrar eller andra styrande personer mutas, är ofta knuten till internationella affärer. Vanligtvis är den drivande kraften att någon, ofta från ett företag i den rikare delen av världen, betalar någon (besticker) för att vinna fördelar. Bestickningen riktas då mot en funktion (till exempel en minister) som är beslutfattare, inte nödvändigtvis mot en viss person. Om en mutmottagare straffas och förflyttas riktas vid nästa affär bara erbjudandet om en muta till efterträdaren.

6. I sådana fall av storskalig, grov bestickning (punkt 5) initieras alltså brottet i bestickarens miljö och hemland, medan mutmottagarens hemland blir själva brottsplatsen. Detta framgår sällan eller aldrig i de sammanställningar av korruptionens omfattning som publiceras idag. Det kan beskrivas som att korruptionen exporteras från den rika delen av världen till den fattigare.

7. Uppmärksamhet och åtgärder mot korruption behöver mer riktas mot korruptionens källa, varifrån pengarna kommer. I fall av grov bestickning finns ofta huvudbrottslingen i vår, rikare, del av världen.

8. OECD, de rika ländernas samarbetsorganisation, har antagit en konvention mot bestickning av utländska offentliga företrädare. Om ett OECD-land följer konventionen kan bestickningsbrott begångna av ”egna” medborgare och företag beivras vid de egna domstolarna, oavsett var brotten begåtts.

9. Sverige följer OECD:s konvention, men anses bl. a brista ifråga om företagsböter, utestängning av bestickare från offentliga upphandlingar och kontroll av korruptionstyngda branscher som vapenindustrin.

10. Folkrörelser och näringsliv bör öka vaksamhet och åtgärder särskilt mot bestickning och annan korruption i Sverige och övriga OECD-länder. Det städar på hemmaplan och minskar trycket på de bestickningsdrabbade länderna. Det räcker inte att bara kräva Good Governance av fattigare länder utan också kräva Clean Business både ute och hemma i rikare länder. I detta arbete ingår att ta fram och utveckla statistik över vilka det är som besticker.