Kostnaderna för den rika världens påverkan på klimatet är större än alla världens fattiga länders totala utlandsskuld någonsin. Det hävdade deltagare på tribunalen för klimaträttvisa i Cochabamba, Bolivia tidigare i år. Tribunalen dömde flera stater och företag för klimatbrott mot både människor och natur i Latinamerika.

Text: Kerstin Edquist

- Vi är väldigt oroliga. Sedan jag var liten har Illimanis glaciärkant stigit med 500 meter och nästan hälften av glaciärens volym har försvunnit. Snart har varken plantorna eller vi något att dricka.

Alivio Aruquipa bor i byn Khapi, på sluttningarna av det mäktiga över 6 000 meter höga berget Illimani i de bolivianska Anderna. Tillsammans med några andra bybor kom han till staden Cochabamba för att anmäla glaciärsmältningen inför den internationella tribunalen för klimaträttvisa.

Anklagade för klimatbrott var de rika länder som släpper ut stora mängder växthusgaser. Sverige tillhör ett av de rika länder med lägst utsläppsnivåer, men ändå orsakar varje svensk i genomsnitt mer än fyra gånger så mycket koldioxidutsläpp som en bolivian.

Tribunalen för klimaträttvisa anordnades av miljöorganisationer och sociala rörelser för att uppmärksamma både offer och skyldiga till klimatförändringarna. Under två dagar i oktober presenterades sju fall från olika delar av Latinamerika inför en jury bestående av forskare och ledare för sociala rörelser som dömde och gav rekommendationer.

- De senaste tio åren har vi letat förklaringar till vad som egentligen håller på att hända med vår natur. Inte förrän nu förstår vi orsakerna, sa Alivio Aruquipa i sin presentation om förändringarna på Illimanis sluttningar.

Med oro i rösten berättade han att det här kan betyda att byarna kring berget utrotas. Där förfäder i alla tider levt, odlat och dött kommer det snart inte gå att bo.

Effekterna av klimatförändringarna är tydliga i Bolivia, där den utbredda fattigdomen gör landet extra sårbart. Trots att Bolivia år 2000 bara stod för 0,34 procent av de globala utsläppen av växthusgaser var det år 2007 världens sjätte hårdast drabbade land av extrema väderförhållanden.

På det bolivianska låglandet har översvämningar, stormar och tropiska sjukdomar blivit allt vanligare, på höglandet lider allt fler av brist på vatten, både för att odla och dricka.

- Vi har aldrig gjort något ont mot vår Moder Jord, men ändå är det vi som får betala för de rika ländernas utsläpp, sa Alivio Aruquipa.

Av Bolivias enda skidanläggning, på berget Chacaltaya, återstår bara ett öde liftsystem och snölösa backar. Glaciären, som även försörjde huvudstaden La Paz med dricksvatten, är sedan ett par år tillbaka helt borta. Forskare varnar nu för att samtliga glaciärer i Anderna går samma öde till mötes. Det innebär inte bara problem på det bolivianska höglandet. De flesta sydamerikanska floder har sin källa i Anderna. Vattnet från glaciärerna försörjer städer och byar över hela kontinenten.

Den 7-18 december samlas världens ledare i Köpenhamn för att på FN:s klimattoppmöte nå en överenskommelse om hur man ska förhindra och hantera klimatförändringarna. Då måste de rika länderna en gång för alla ta sitt ansvar, menar tribunalens jury.

Domarna i Cochabamba var enbart etiska och moraliska, men rekommendationerna från tribunalen skickades vidare till Bolivias president Evo Morales. På det anslutande toppmötet för det latinamerikanska samarbetsavtalet Alba, som började dagen efter klimattribunalen, i Cochabamba, beslutades det att juryns rekommendationer skulle bli en del av Alba-ländernas gemensamma politiska program som ska presenteras i Köpenhamn.

Alicia Múños från den chilenska kvinno- och ursprungsfolksrörelsen Anamuri var en av jurymedlemmarna i tribunalen och ska även delta vid mötet i Köpenhamn.

- Vi ska ta med oss klimatfallen och kraven från brottsoffren i Latinamerika dit. Om världsledarna någonsin ska lyssna på oss krävs det rejäla påtryckningar både från våra regeringar och från det civila samhället, säger hon.

Till Köpenhamn ska hon också ta med sig kritiken mot de "falska klimatlösningar" som blivit allt vanligare i Latinamerika. I klimattribunalen i Cochabamba dömdes bland annat det holländska företaget Face Profafor för att på ett ohållbart sätt odla tall och eukalyptus i Ecuador. För deras plantager, som hotar både människor och miljö i området, får de koldioxidpoäng som kompenserar företagets nya kolkraftverk i Holland.

- Det här ett tydligt exempel på falska lösningarna. Företagen använder de problem som de själva skapat för att tjäna ännu mer, säger jurymedlemmen Miguel Palacín från det andinska nätverket för ursprungsfolk CAOI.

Byinvånarna i Khapi menar att de rika länderna genom sina utsläpp bryter mot mänskliga rättigheter som rätten till hälsa, mat, självbestämmande och rätten att utöva sin egen kultur. Det västerländska levnadssättet och ekonomiska systemet, som bygger på konsumtion och exploatering, är boven i klimatdramat.

- Nu är det dags att den rika världen lyssnar på oss. Precis som européerna tog hit kristendomen ska vi nu föra dit vår Pachamama, vår ekologiska kosmovision, sa Cristian Domínguez från det bolivianska nätverket mot klimatförändringar som var en av arrangörerna av tribunalen.

Tribunalens förslag

Några av tribunaljuryns rekommendationer som ska presenteras av Alba-länderna i Köpenhamn:

- En fond för klimaträttvisa skapas dit de rika länderna och företagen ska vara tvingade att betala sin klimatskuld. Fonden ska användas till minskningar av utsläppen och anpassning i de drabbade områdena.

- Klimatbrott ska kunna dömas i formella domstolar som brott mot de mänskliga rättigheterna och mot mänskligheten.

- Ett regelverk för Moder Jords rättigheter ska utformas genom FN.