På ABF-huset diskuterades i helgen om det är möjligt att nå klimaträttvisa under FN:s nästa klimattoppmöte i Durban i december. Patrick Bond, från Climate Justice movement i Sydafrika, och Christían Alarcón, verksam på SLU, stod på scenen. Seminariet "We will have climate justice?", som arrangerade av Klimataktion, Latinamerikagrupperna och Jordens Vänner, kom till stor del att handla om utsläppsrätter och kritik mot handel med dessa.

Patrik Bond menade att Clean Development Mechanism låter bra i teorin men att det i praktiken utnyttjas på fel sätt. CDM är en del av Kyotoprotokollet och syftar till att låta länder som anslutit sig till avtalet minska sina koldioxidutsläpp genom att investera i projekt för att minska utsläppen i utvecklingsländer.

- Det är mycket korruption kring handel med FN-godkända utsläppsrätter. Företag vill skaffa sig billiga utsläppsrätter och säljare kan tjäna pengar på att tillverka dem. I Brasilien finns det till exempel internationella företag som investerar i importerade snabbväxande träd för att slippa minska utsläppen hemmavid. När dessa träd sedan huggs ner släpps koldioxiden ut i atmosfären. Övervakningen och mätningar av handeln är dålig och det är därför är lätt att utnyttja systemet, säger Patrik Bond.

Christían Alarcón berättar att de finns många länder, däribland Sverige, som hjälper utvecklingsländer att implementera REDD (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation) och på så sätt förhindra att stora mängder koldioxid som ligger lagrad i regnskogar släpps ut i atmosfären.
- Detta är ytterligare ett sätt för stater och företag att kunna fortsätta släppa ut koldioxid som tidigare. Norge bidrar årligen med 500 miljoner dollar för att hjälpa länder att implementera REDD då de exporterar mycket olja, säger han.

Av föredraget framgick att USA försöker lösa klimatkrisen genom en stark tilltro till utsläppshandel. 
- Utsläppshandeln har fel mål. Den är inte utformad för att stoppa den globala uppvärmningen. Det behövs helt nya idéer om vad utveckling är. Vi skulle behöva internationella lagar som reglerar koldioxidutsläppen nationellt men det kommer inte att hända, menar Patrik Bond

Vidare anser han att aktivister som gör direktaktioner ändå har stor möjlighet att påverka politiker till förändring, att några få kan skapa förändring. Som exempel ger han Olof Palmes engagemang mot apartheid och ett fåtal personers kamp för billigare aidsmedicin i Afrika.
- Det är en intressant tid för social mobilisering i och med de ekonomiska och politiska kriserna vi ser runt om i världen, avslutar Bond.

Karl Lindstrand
frilansjournalist