Deltagarna på mötet i Ramsele. Fotograf: Lennart Kjörling
Uttalande från Ramselemötet, 17 april 2011

Mat är mer än en vara. Maten, och hur den produceras är fundamentet för våra liv och vårt sätt att leva.

Hur ska vi gå vidare för att återta makten över maten och naturbruket? Det är en fråga som 77 mötesdeltagare ställer till alla som vill förändra samhället så att vi får en produktiv landsbygd byggd på jordbruk och skogsbruk med vidareförädling.                     

Dagens modell för naturbruk leder till att försörjningsmöjligheter på landsbygden i hela Sverige försvinner med åtföljande kapitalförstöring av infrastruktur, neddragningar av service och avfolkning.

Självförsörjningsgraden minskar drastiskt med två procent varje år i Sverige och har mer än halverats på 20 år. Dagens jordbruk ger oss billig mat på kort sikt, men också en lång rad problem som övergödning, sjunkande näringsvärden, negativa klimatförändringar samt utarmning och förgiftning av jordar här och runt om i världen.  Framtidens jordbruk måste fungera som en lösning på sociala, biologiska och klimatologiska problem.                      

Våra skogar har i hög grad ersatts av plantager med en drastiskt minskad biologisk mångfald och sämre kvalitet på skogsråvaran på grund av för tidig avverkning. Bara någon enstaka procent av skogen är skyddad och en stor del av den övriga skogen är kalhyggesbrukad. Skyddet av skogen måste öka och då innefatta hållbara brukningsmetoder.                     
 
Det är en kamp och något som pågår över hela jorden men syns mest i länderna i syd. Inget parti ställer idag nog mycket upp för landsbygden. Landsbygden kommer att få ökad betydelse i de kommande olje -, finans – och klimatkriserna.  Där finns de direkta producenterna och de som bör veta hur naturresurserna ska skötas på ett sätt som inte äventyrar vår framtida försörjning. Idag finns inga krav på att naturbrukare eller markägare ska ha utbildning, erfarenheter eller speciella kunskaper för att få verka.

Tidigare fanns det kunskapskrav för bruk och ägande av mark, borttagandet av detta har lett till spekulation av naturen. Det finns idag få utbildningar i ekologiskt och småskaligt lantbruk vilket försvårar för människor som vill arbeta inom den typen av naturbruk.                       

Vi ser det som nödvändigt att gå emot EU:s rådande jordbrukspolitik och delta i arbetet för matsuveränitet i Norden, Europa och världen. Matsuveränitet innebär rätten att själv bestämma över produktionen av sin mat och att producera och förvalta naturresurser på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt.                      

Vi vill särskilt uppmärksamma det hot mot den svenska skogen som beror på att fler och fler områden i skogspolitiken underställs mellanstatliga förhandlingar. Detta i sin tur ökar risken för att hela skogspolitiken inordnas i överstatliga nivåer på liknande sätt som redan skett med jordbruket och fisket inom EU. Om skogspolitiken blir överstatlig minskar möjligheterna för lokalbefolkningen att påverka. På samma sätt som Norrland behandlats som en inhemsk koloni, kan Sverige få en liknande ställning i Europa.                     

Det finns exempel på hur ett hållbart skogsbruk ska se ut. Hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk på 30 procent av skogsmarken prövas redan i fem samebyar vilket har gjort att hänglavskog kommer att kunna bevaras där.
 
Hållbart jordbruk är anpassat till de förutsättningar som finns på platsen. Lokal förädling, lokal konsumtion och demokratiska företagsformer, som kooperativ, bör vara en del i detta. Maten ska vara både hälsosam, näringsrik och hålla hög kvalitet. Vi bör öka användningen av betesmark och bedriva hållbar köttproduktion. Försörjningen skall baseras på egenproducerat foder istället för foderimport.

Här i Ramsele har man, för att nämna ett exempel, återställt gamla betesmarker och håller en del lantraser, vilkas kött säljs genom kooperativet Norrbete. Växtodling är mer energieffektivt än industriell köttproduktion och bör prioriteras där så är fördelaktigt. Mer forskning och förädling, odling och uppfödning av lokala sorter och lantraser behövs för att göra naturbruket mer bärkraftigt och ekonomiskt hållbart i alla delar av landet.

Vi efterlyser ett ökat ansvarstagande både från folk på landsbygden och folk i staden för att väcka frågan om landsbygdens betydelse för matproduktion och försörjning.

Globalisera kampen! Globalisera hoppet! 

Läs mer om konferensen i Ramsele