Förslagt till Bolivias nya grundlag skrevs av och för kvinnor. Det säger Rebeca Delgado – en av de kvinnor som var med att skriva dess utkast. I över 20 artiklar nämns specifikt kvinnan eller genusfrågan.

- Inte en quechua, inte en aymara, inte en kvinna, inte en person av ursprungsfolk var med att skriva den gamla grundlagen. Inte en enda kvinna! Inte en kvinna från underklassen, inte en kvinna från medelklassen, inte en kvinna från överklassen! Men i skrivandet av den nya grundlagsförslaget har alla varit med!

Detta sade Silvia Lazarte, kvinna av quechuafolket och tillika ordförande för den grundlagsskrivande församlingen, när hon den 14 december 2007 överlämnade grundlagsförslaget i president Evo Morales händer.

Av 255 medlemmar i den grundlagsskrivande församlingen var 83 kvinnor. Rebeca Delgado, representant för regeringspartiet MAS, Movimiento Al Socialismo, var en av dem.

- Med tanke på att det inte fanns en enda kvinna närvarande när den gamla och fortfarande aktuella grundlagen skrevs så är ju siffran förstås revolutionerande, säger hon.

Revolutionerande är även att kvinnan eller genusfrågan i grundlagsförslaget omnämns i 24 artiklar jämfört med bara tre artiklar i den gamla.

- Vi diskuterade huruvida vi skulle ha ett eget kapitel i grundlagen just om kvinnors rättigheter men kom fram till att det skulle vara ett uttryck för diskrimination att exkludera oss ur befolkningen på det sättet, precis som om vi skulle vara en specifik grupp, säger Rebeca Delgado.

I den nya grundlagen som röstades igenom i en folkomröstning 25 januari i år befästs kvinnans rätt till att studera och staten garantiserar lika lön för lika arbete i såväl statliga uppdrag som privata. Det står vidare att läsa att kvinnor inte ska bli diskriminerade i yrkeslivet på grund av sitt civilstånd, eventuell graviditet, ålder, utseende eller antal barn. En kvinna ska ha rätt att själv välja om hon vill föda på traditionellt vis men alltid med stöd från staten. Kvinnans rättigheter under graviditeten är inskrivna i grundlagen liksom hennes rätt att inte bli avskedad under sin graviditet eller fram till att barnet fyllt ett år. Hon ska ha rätt till fysisk träning, till att delta i politiken, att inneha hälften av poster på ministernivå och andra poster inom stat och kommun, och det betonas att kvinnor i synnerhet äger rätt att leva ett liv utan våld. De kvinnor som arbetar som hembiträden ska få sitt arbete erkännt och åtnjuta samma förmåner och förpliktelser som andra yrkesutövare.

I den nya grundlagen uppmärksammas även kvinnans rätt att äga mark, och diskrimination i detta hänseende förbjuds.

Regeringen tar ett steg från det tidigare strängt katolska synsättet som förkastar utomäktenskapliga relationer och försöker nu separera staten från kyrkan. Det mer moderna synsättet tar sig uttryck i grundlagen där det bland annat står att kvinnan ska ha rätt att utöva sin sexualitet och sin rätt till familjeplanering. Giftermål ska baseras på lika rättigheter och skyldigheter för mannen och kvinnan. Vid samboskap ska samma lagar gälla som vid giftermål och barn till ogifta föräldrar ska ha samma rättigheter som barn till gifta föräldrar. Samboskap upphöjs och har samma värde som giftermål. Grundlagen öppnar även dörrarna för att lagarna kring rätten till abort i framtiden ska kunna lättas upp.

Flera av de artiklar som presenterades i det nya grundlagsförslaget kom från kvinnoorganisationer, berättar Rebeca Delgado. Ett exempel på ett krav som kvinnoorganisationerna drivit och som nya grundlagen tagit fasta på är bevisbördan för att bevisa faderskap. Tidigare var det upp till kvinnan att bevisa vem som var pappa till sitt barn. Nu råder motsatsen, det vill säga det är upp till pappan att bevisa att han inte är pappa.

Genomgående i grundlagen nämns kvinnan före mannen, ”presidenta eller presidente”, ”compañeras och compañeros”, till exempel.

Jessica Nilsson

(Artikeln är en reviderad version av artikel publicerad i tidskiften Latinamerika nr 1, 2009)