En flertal ecuadorianska ursprungsfolks- och bonderörelser lyckades efter en månads protester och vägspärrar över hela landet i maj stoppa en omdiskuterad vattenlag. Sprickan mellan regeringen och rörelserna blir allt djupare.

ECUADOR. Barrikaderade utanför parlamentet och med ett paralyserat vägnät i sitt grepp såg de tre stora småbrukar- och ursprungsfolksrörelserna FENOCÍN, ECUARUNARI och FEINE den 13 maj till att den ecuadorianska regeringens föreslagna vattenlag inte antogs. Lagförslaget är ett försök att reda ut frågetecknen om vem som ska kontrollera landets vattentillgångar.

Efter nederlaget i parlamentet skickade regeringen tillbaka lagförslaget på remiss, med hänvisning till en hittills oanvänd artikel i den två år gamla konstitutionen om att de olika etniska minoriteterna alltid måste rådfrågas vid beslut som rör deras kollektiva rättigheter. Kritiker menar att artikeln borde ha tagits med i beräkning redan innan arbetet med lagen påbörjades.

Vattenfrågan har varit en het potatis sedan den nya konstitutionen trädde i kraft, men det hettade till ordentligt i april då ursprungsfolken och de sociala rörelserna kritiserade ändringar i lagförslaget.

Ett par ursprungsfolksrörelser uppmanade till landsomfattande protester och vägspärrar "till försvar för vattnet och livet", samtidigt lyckades man alliera sig med den tidigare regeringsvänliga bonderörelsen. President Rafael Correa kritiserade protesterna och anklagade ursprungsfolksledarna för att lura folket och att styras av egenintressen.

Kontroverserna i lagförslaget är flera. De centrala delarna rör den ojämna tillgången till vattnet och hur underhållet, fördelningen och kostnaden för distributionen ska se ut. En annan nyckelfråga är graden av privatiseringar, men allra mest fokus har legat på vem som ska bestämma över vattnet.

Regeringens linje är att det ska finnas tre råd där staten har utslagsröst i det högsta organet. Ursprungsfolkens och bonderörelsens förslag går istället ut på att staten, tillsammans med alla samhällets sektorer, ska utgöra ett plurinationellt och interkulturellt beslutande organ med en mer kollektiv och lokal administration av vattnet.  

Lagen har nu hamnat i ett slags legislativt limbo. Ingen verkar veta hur den annonserade konsultationen av de olika etniska gruppernas synpunkter ska gå tillväga. Den är inte heller bindande, vilket ursprungsfolken kräver.

"Vi kommer att använda oss av alla internationella mekanismer som finns för att se till att parlamentet respekterar de olika folkens rättigheter", sa en av ursprungsfolksledarna Marlin Santi till tidningen El Comercio.

Marcus Berglund