Svenska AP-­fonderna investerar närmare en halv miljard kronor i gruvbolaget Newmont Minings som får hård kritik för gruvprojektet Minas Conga. Regeringen måste nu ge AP-fonderna ett nytt etiskt regelverk, skriver Latinamerikagrupperna och Casa Perú Suecia i Dagens Industri.

Máxima Acuña visar skador från polisen och säkerhetsvakterna när familjen skulle vräkas i Cajamarca, Peru, i augusti 2011. Fotograf: Malena Wåhlin

Undantagstillstånd, militarisering och regeringskris är resultatet av en långvarig gruvkonflikt med svenska intressen i Cajamarca i norra Peru. Befolkningen är i uppror mot det amerikanska gruvbolaget Newmont Minings planer på ännu ett utvinningsprojekt i området och situationen har kastat in det sydamerikanska landet i en ekonomisk och politisk kris. Det nya gruvprojektet kommer att torrlägga viktiga vattenkällor och hotar vattentillgången för tusentals människor. Svenska AP-fonderna investerar närmare en halv miljard kronor i gruvbolaget och gruvans säkerhetsvakter är anställda av det svenska företaget Securitas.

Newmont är huvudägare av Latinamerikas största gruva,Yanacocha, som nu med regeringens tillstånd ska utökas med gruvprojektet Minas Conga. Den nytillträde peruanska presidenten Ollanta Humala lovade under valkampanjen att prioritera miljön och hälsan framför vinster för gruvindustrin men verkar redan ha glömt bort sitt vallöfte. Han har nu gett sitt godkännande för den nya gruvan och skickat ett stort antal militärer till området för att stoppa lokalbefolkningens demonstrationer. Den politiska krisen har fått den peruanska regeringen att skälva och hälften av ministrarna har avgått i protest.

I början av hösten lanserade Swedwatch en granskning av AP-fondernas investeringar i Newmont Mining på uppdrag av Latinamerikagrupperna. Redan då anade vi att situationen kunde explodera. Lokalbefolkningens uppror mot gruvbolaget är ett led i en långvarig konflikt som kretsar kring vattenföroreningar och vattenbrist som drabbat de självförsörjande bönderna i området hårt. Gruvan har fått flera floder att torka ut samtidigt som den orsakar allvarlig förorening av det vatten som finns kvar. Yanacochagruvan använder 570 liter vatten per sekund. Utsläpp av försurat vatten och vatten som innehåller höga halter av arsenik, bly, kadmium och mangan har bekräftats i flera studier. Halterna är så höga att de innebär en allvarlig risk för människors hälsa, samtidigt som den biologiska mångfalden i de floder som förorenats av gruvan har sjunkit drastiskt.

Cajamarcaprovinsen fortsätter, efter flera decenniers gruvdrift, att vara en av Perus fattigaste – trots de rika naturtillgångarna. Gruvan har fått sociala problem som tiggeri, prostitution, alkoholism, kvinnomisshandel och hemlösa barn att öka i provinshuvudstaden.

Swedwatchs fältstudie pekade på hur gruvbolaget köpt upp mark från korrumperade byledare för en spottstyver. Fattiga bönder har känt sig hotade att sälja sin mark och familjer har slängts ut från hus och mark. Ursprungsfolken har inte heller tillfrågats om investeringarna enligt FN:s deklaration om urfolkens rättigheter och ILO 169. De nya utvinningsplanerna hotar direkt ursprungsfolkens existens i området. Gruvföretaget äger nu ett område på 25 000 hektar som omfattar källorna till fyra viktiga floder. Det handlar inte längre bara om land grabbing, utan också om water grabbing.

Våra svenska pensionspengar investeras alltså i ett gruvbolag som anklagas för grova kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring, och som nu dessutom orsakat en allvarlig politisk kris i Peru. Samtidigt hyr svenska Securitas genom sitt dotterbolag Forza ut sin personal för att vakta gruvan och säkerhetsbolaget har flera gånger anmälts för grova övergrepp mot lokalbefolkning.

Det var med stor förundran vi tog del av AP-fondernas Etikråds respons på Swedwatchs rapport. De tänkte inte låta sig påverkas av rapporten, trots att det blev uppenbart att de svenska pensionsfonderna saknade en strategi för att påverka gruvbolagets agerande i Cajamarca. Det visar än en gång att regeringen och socialdemokraterna (Pensionsgruppen) behöver skapa ett tydligare etiskt regelverk för AP-fonderna och tillföra resurser för ett oberoende Etikråd. Som ägare i Newmont Mining och Securitas bör AP-fonderna tydligt ta ställning för att mänskliga rättigheter och miljö måste gå före vinstintressena alternativt utesluta företagen från sina placeringar. Parallellt borde den svenska regeringen, tillsammans med de andra europeiska länder, kräva att Världsbanken, som också är delägare i Yanacochagruvan, agerar för att stoppa det nya gruvprojektet tills en garanterat oberoende miljökonsekvensanalys har gjorts och ursprungsfolkens rättigheter har respekterats och uppfyllts.

Francisco Contreras, ordförande Latinamerikagrupperna
Oliver López, ordförande i Casa Perú Suecia

Här finns artikeln att läsas på DI: http://di.se/Default.aspx?pid=254725__ArticlePageProvider&epslanguage=sv&referrer

Här kan du läsa mer om kritiken av AP-fondernas investeringar och skicka e-brev till ansvariga ministrar för AP-fonderna: www.latinamerikagrupperna.se/ap-fonderna 

Tropisk Skog Fotograf: Pontus Björkman 

Sveriges miljöminister Lena Ek skulle kunna spela en oväntad roll vid det pågående klimatmötet i Durban för att påverka klimatets framtid – att rädda Amazonas från att skövlas. I Brasilien pågår just nu en intensiv kampanj för att president Dilma Rouseff ska godkänna en ny skogslag. Den skulle urvattna Brasiliens miljöskyddslag och öppna upp för skövling av stora områden i Amazonas, skriver Francisco Contreras, Latinamerikagrupperna.

Bakom förslaget står storföretagen på jordbruksområdet och storgodsägarnas representanter i kongressen och parlamentet. Förändringarna innebär bland annat en minskning av den andelen regnskog som enligt lag måste bevaras. Enligt nuvarande lagstiftning måste varje egendom i Amazonasregionen bevara minst 80 procent av dess markyta med regnskog. Det nya förslaget vill göra det möjligt att sänka denna andel till 50 procent. Det brasilianska Jordreformsinstitutet beräknar därmed att cirka 30 miljoner hektar urskog, varav minst 20 miljoner i Amazonas, skulle förlora sitt juridiska skydd.
 

Skövlare kan få amnesti
 
Förslaget innebär också att jordägare som illegalt skövlat regnskog före 2008 får amnesti för dessa brott. Trots att det brasilianska miljöskyddsverket bötfällt storgodsägare till ett sammanlagt värde av 24 miljarder kronor – däribland tre kongressledamöter – skulle samtliga dessa brott avskrivas.
 

Förslaget med förändringarna i skogslagen har förstås skapat debatt i Brasilien. Men trots starka protester antogs motionen tidigare i år av den Brasilianska kongressen. Om ett par veckor ska lagförslaget upp i den brasilianska senaten. Därefter är det bara president Dilma Rouseff som kan hindra att lagförslaget träder i kraft.
 

I den politiska dialogen med Brasilien bör Sverige tydliggöra att Amazonas framtid också är världens angelägenhet. Skogsskövling är en betydande orsak till den globala uppvärmningen.
 

Miljarder ton växthusgaser
 
En rapport publicerad i Science i juli i år visar att världens skogar absorberar motsvarande nästan en tredjedel av koldioxidutsläppen från människans förbränning av fossila bränslen. De tropiska skogarna, framförallt regnskogarna, svarar för cirka 50 procent av det totala kolupptaget – trots att de täcker mindre än en tiondel av jordens landyta.
 

En studie från miljönätverket Observatorio de Clima beräknar att förändringarna i den brasilianska skogslagen skulle kunna innebära att 7 miljarder ton lagrat kol släpps ut i atmosfären. Detta motsvarar 25,5 miljarder ton växthusgaser eller 13 gånger de växthusgaser som Brasilien släppte ut 2007.
 

Förändringarna i den brasilianska skogslagen är en av de enskilt viktigaste frågorna som kan komma att påverka den globala uppvärmningen globalt. När Lena EK nu träffar världens miljöministrar, hoppas vi att hon i flera viktiga frågor går utvecklingsländerna tillmötes för att få till ett bindande, rättvist och ambitiöst klimatavtal.
 

Det handlar bland annat om att ansluta sig till 1,5-gradersmålet, och att få fram nya pengar för finansiering av klimatinsatser i utvecklingsländer. Men även förändringarna i den brasilianska skogslagen måste upp på dagordningen i Sydafrika. Amazonas framtid är det globala klimatets framtid.
 

Vi uppmanar vår miljöminister att göra gemensam sak med sina kollegor i EU och driva denna fråga under klimatförhandlingarna i Durban.
 

Endast genom ett starkt internationellt och nationellt tryck kommer förändringarna i den brasilianska skogslagen att stoppas.
 

Francisco Contreras : ordförande i  Latinamerikagrupperna

Läs hela artikeln på : http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.791592-hindra-skovling-av-amazonas-reg...

 Manifestation på klimattopmötet i Köpenhamn 2009 Fotograf: Pontus Björkman

Kan FN:s 17e klimatkonferens i Durban gå till historien som det tillfälle då hela världen överraskas, då länderna överger sitt maktpolitiska spel och ser till allas gemensamma bästa? Vilken roll kommer Sverige i så fall ha? Kan vi räkna med er som en allierad i kampen för att försvara Moder Jords rättigheter?

För oss ursprungsfolk i Anderna är klimatförändringarna redan en realitet och vi vet hur stort behovet är av konkret handling. Vårt nära förhållande till naturen och beroende av jordbruket försätter oss i en sårbar situation då klimatförändringarna drabbar oss i form av torka, översvämningar, smältande glaciärer och extremt väder. För oss handlar detta om att överleva eller inte.

Klimatförhandlingarna har hittills präglats av djup orättvisa. De som historiskt har släppt ut mest växthusgaser och har störst kapacitet att betala vägrar ta sitt ansvar.

Vi ser till exempel hur USA, Japan, Ryssland och Kanada vägrar en fortsättning av Kyotoprotokollet, vilket lämnar oss utan ett internationellt bindande avtal om minskade utsläpp av växthusgaser. Istället är de ivriga att se möjligheter till ekonomisk vinning genom att spekulera i de falska lösningar som hindrar oss från att lösa problemet i grunden.

Förslag som handel med utsläppsrätter, kärnkraft, REDD (kompensationssystem för att hindra avverkning av skog) och storskaliga odlingar av grödor för biobränsle är alla falska lösningar som gör naturen till en handelsvara och syftar till att upprätthålla en levnadsstil för en minoritet, som i längden är ohållbar.

Ursprungsfolken hör till dem som drabbas hårdast av klimatförändringarna, men våra samhällen kan också tjäna som modell då vi nyttjar naturresurserna på ett hållbart sätt. Därför kräver vi ett reellt deltagande i de internationella klimatförhandlingarna och i skapandet av nationella omställnings- och anpassningsplaner.

Vi kräver att dessa planer respekterar våra traditionella kunskaper och att de inkluderar internationella åtaganden som FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter.

Fonder för teknologiöverföring och klimatanpassning för fattiga länder bör administreras inom ramen för FN:s klimatkonvention, med lika deltagande för rika och fattiga länder. Vi är helt emot att dessa fonder administreras av Världsbanken eller andra internationella finansiella institutioner.

Vi hoppas att Sverige stödjer oss i våra krav och arbetar för att förhandlingarna i Durban ska präglas av långsiktiga lösningar där social rättvisa ställs i fokus. Som ursprungsfolksorganisationer ser vi ett behov av ett paradigmskifte och ett förnyande av begreppet utveckling.

Är ni, svenska folket, och Sveriges regering beredda att förändra ert nyttjande av ekosystemen, era konsumtionsvanor och levnadssätt? Är ni beredda att erkänna att även Moder Jord har rättigheter?

Av Miguel Palacín, Andinska nätverket för ursprungsfolksorganisationer – CAOI; Carmen Blanco Valer, Från quechuafolket i Peru, och vice ordförande Latinamerikagrupperna;

Läs hela artikeln här: http://www.nsd.se/opinion/debatt/artikel.aspx?ArticleId=6563756

 Manuel Castro Mayancela – CAOI/Ecuarunari Fotograf: Kim Moberger

Det andinska nätverket för ursprungsfolksorganisationer (CAOI) deltar med en delegation under klimattoppmötet i Sydafrika. De vill att ursprungsfolkens rättigheter inkluderas i klimatförhandlingarna och i de avtal och överenskommelser som antas i Durban.

Miguel Palacin Quispe – CAOI Fotograf: Kim Moberger "Ursprungsfolken är särskilt utsatta för klimatförändringarna och därför är det viktigt för oss att delta vid internationella toppmöten för att kunna säkerställa att våra rättigheter respekteras. Vi är emot att Moder Jord ses som en handelsvara och att de rika länderna kan köpa sig fria från sitt ansvar genom utsläppsrätter" säger Miguel Palacín Quispe.

Manuel Castro Mayancela är styrelseledamot och ansvarig för utbildning, kultur och kommunikation i CAOI. I Ecuador har han sett hur mekanismer som REDD (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation) har påverkat ursprungsfolk och lokalsamhällen negativt:

"REDD innebär att vi inte längre kan bruka och ta hand om skogen så som vi brukade. Istället har organisationer som bryr sig mer om pengar än om Moder Jord odlat stora tallplantager på våra traditionella landområden. Vi ser hur REDD påverkar den biologiska mångfalden negativt".

CAOI, som representerar de stora ursprungsfolksorganisationerna i Colombia, Bolivia, Ecuador och Peru har tillsammans med andra ursprungsfolksnätverk tagit fram gemensamma förslag inför klimattoppmötet. Centralt för nätverken är att frågan om ursprungsfolkens rättigheter inkluderas i klimatförhandlingarna och i de avtal och överenskommelser som antas i Durban.

Även Latinamerikagruppernas Kim Moberger, som arbetar på CAOI:s kontor i Peru, deltar i delegationen som nu befinner sig i Durban. Vill du intervjua Miguel Palacín Quispe, Manuel Castro Mayancela eller Luis Vittor, projektledare CAOI, kontakta Kim Moberger, som även kan hjälpa till att tolka.

För mer information i Durban, kontakta: Kim Moberger kim [dot] moberger [at] sal [dot] se ,+27-768540488

Pressansvarig: Pontus Björkman, pontus [dot] bjorkman [at] latinamerikagrupperna [dot] se, 073-7711850 

Tropisk skog i Guatemala 

I morgon samlas världens beslutsfattare i Durban, Sydafrika, för att diskutera mänsklighetens största utmaning, den globala uppvärmningen. Vi förväntar oss att du, miljöminister Lena Ek, kommer att vara en ihärdig förespråkare för ett bindande, rättvist och ambitiöst klimatavtal. Ditt globala miljöengagemang och Sveriges långvariga solidaritet med utvecklingsländerna ger dig förutsättningarna. Ditt engagemang behövs för de människor som drabbas redan i dag; över 25 miljoner klimatflyktingar, och de omkring 300 000 människor som årligen dör på grund av klimatförändringarna.
 

På Afrikas horn pågår just nu en tragedi efter den värsta torkan på över 60 år. 2 miljoner människor svälter och hundratals barn dör varje dag. I Sydostasien drabbas miljontals människor av i hållande regn och stigande vattennivåer. I Centralamerika har 100-tals människor dött under de senaste veckornas intensiva regn. De extrema väderfenomenen ligger i linje med vad forskarna förutspått, med den skillnaden att förändringarna går snabbare än vad man tidigare trott.

2010 var globalt sett ett av de varmaste åren någonsin. Det var också året då mänskligheten satte världsrekord i utsläpp av växthusgaser, efter att utsläppen ökat med sex procent, motsvarande 500 miljoner ton, jämfört med 2009. Samtidigt subventionerar världen, enligt OECD-organet IEA, fossila bränslen med minst 400 miljarder dollar årligen. Det motsvarar, enligt Världsbanken, ungefär den summa som utvecklingsländerna behöver i stöd för klimatinsatser inom ett par år.
 

Sverige har gjort en del framsteg i sitt klimatansvar. Den svenska koldioxidskatten har till exempel varit ett effektivt verktyg. Men det är bara en början. Den rika världen har stått för 75 procent av alla utsläpp av växthusgaser, medan 75 procent av alla negativa konsekvenser drabbar utvecklingsländer. Vår klimatskuld till utvecklingsländerna är gigantisk. Vi kan därför inte än en gång komma tomhänta till förhandlingarna. På samma sätt som den rika världen sköt till tusentals miljarder dollar under finanskrisen 2008 måste vi nu inse riskerna med klimathotet och tillföra pengar som motsvarar utmaningarna.

Vi måste också visa verklig vilja att minska våra egna utsläpp. Sverige och EU bör göra gemensam sak med de över hundra utvecklingsländer som anslutit sig till 1,5-gradersmålet, och fatta beslut om att halvera våra egna utsläpp i EU redan till år 2017. Detta krav antogs under folkens klimattoppmöte i Cochabamba, Bolivia 2009, och över 7584 personer i Sverige har skrivit under det i uppropet för klimaträttvisa.

Det är hög tid, Lena Ek, att vi tar ansvar för våra barn och barnbarn, och för alla de människor som redan idag drabbas av klimatförändringarna.
 

Karin Gustafsson,Klimataktion Sundsvall
 
Francisco Contreras,Ordförande Latinamerikagrupperna
 
Christina Robertson-Pearce,Ordförande Framtidsjorden
 
Ida Nilsson,Ordförande Jordens Vänner
 
Alla engagerade i www.globalrattvisa.nu:s kampanj för klimaträttvisa