Enligt chilensk lag äger du inte marken under din tomt. Huset, gräset och grödorna tillhör dig, men om du skulle hitta guld ett par decimeter ner i marken är det inte ditt. För där, under gräsrötterna, är jorden till salu igen. Därför köper företag upp jorden i hopp om att utvinna dyrbara mineraler – och ursprungsfolken förlorar rätten till sin mark.

- Vi har aldrig strävat efter att hitta alla rikedomar som finns i våra marker. Vi vet att det kan finnas guld, men det tillhör moder jord. Om hon låter det komma upp ur jorden, först då kan vi ta hand om det, säger Lorenza Ñanco.

Hon är lafkenche, det vill säga en av de identiteter som finns inom Chiles största ursprungsfolk mapuche och bor i ett litet hus på landsbygden i södra Chile. Lorenza Ñanco har sin egen jord som hon brukar men lafkenchefolkets territorier hotas dagligen av chilenska och internationella företag som köper upp markerna. Vem som helst kan köpa berget djupare ned i marken, vilket kan leda till att de som bor på marken blir tvungna att flytta.

Den chilenska lagstiftningen är trasslig och krånglig. Lagarna motsäger varandra och det är svårt att veta vilken lag som går före en annan. Lafkenchefolket bor på marker som är högintressanta för företag, men själva är de ofta ovetande om att jorden under deras tomt är till försäljning.

För att skydda ursprungsfolkens territorier och främja deras utveckling finns det statliga organet Corporación Nacional de Desarrollo Indígena (CONADI).

- Vi har skickat brev till regeringen, men de svarar inte. Och vi har sagt ifrån till CONADI men de säger att de inte kan göra något för att vi lafkenche inte äger underjorden – det gör staten, säger Lorenza Ñanco.

Hon bor nära sjön Lleu lleu, ett populärt turistområde men där företag idag gör studier på flera ställen. Skulle de vilja exploatera någon av fyndigheterna i marken skulle Lorenza Ñanco kunna bli av med sin mark. Men ändå är det
inte det som oroar henne mest.

- Nej, nej, nej. De kan inte ta min mark, det kommer jag aldrig att gå med på. Det jag är mest rädd för är att företagen kommer att förorena sjön och vattnet som rinner ut i havet. Företagen letar efter guld och silverr och vill bara tjäna pengar. Vi lafkenche har aldrig levt så. För oss är moder jord en person. En person som man inte förstör.

Krocken mellan lagen och verkligheten

Mapuchefolket har inte samma syn på naturen som den chilenska staten har. För mapuchefolket, precis som många andra ursprungsfolk, hänger allt i naturen ihop. När staten stiftar olika lagar som gäller floder, hav, mark och underjorden, anser mapuchefolket att allt i naturen är samma sak. För mapuchefolket tar inte deras territorier slut vid kusten där havet tar vid, eller några meter ned i marken där underjorden enligt lagen börjar.

Sedan 2008 finns det en lag i Chile, Ley Indígena, som ska skydda ursprungsfolkens rättigheter. Enligt den lagen ska mapuche och de andra folken ha rätt att stärka sin spirituella relation med den natur – jorden, havet och alla andra resurser – som de enligt tradition brukat. De har rätt till sina egna terrritorier och dessa får inte på något sätt exploateras. Men det finns undantag.

Om man får ett godkännande från det statliga organet CONADI kan man gå runt lagen och använda sig av ursprungsfolkens territorier. Förutsättningen är att de som reda bor på marken får ha kvar ett tillräckligt stort område för att kunna fortsätta leva där.

Vad letar man efter?

Chiles marker är rika på mineraler och fyndigheter, framför allt koppar. Detta har gjort att Chile är ett av de länder som producerar mest koppar i hela världen. Men de producerar även 60 % av all världens jod och är den femte största silverproducenten.

Koppar • Silver • Guld • Järn • Kol • Torv • Jod • Nitrat • Svavel • Titan • Skandium

Enligt Chiles lagar behöver man inte ha några planer på att exploatera jorden för att få köpa den. Det finns till exempel många företag inom landets stora skogs- industri som köper rättigheterna till jorden under deras skogsodlingar. På så sätt kan de skydda sig mot att någon annan kan göra intrång på deras mark. Men det är en dyr försäkring och därför inte ett alternativ för ursprungsfolken.

Dessutom måste man som ägare till underjordiska områden betala en årlig avgift för att inte förlora äganderätten. Denna avgift är kostsam vilket är ett sätt för staten att få företagen att snabba på exploateringarna. Men för de stora före- tagen, till skillnad mot mapuche och småbrukare, är det ändå en marginell kostnad för att kunna kontrollera all sin mark – oavsett hur djupt ner i jorden den är.

Men lagen följs inte och CONADI blir inte tillfrågade.

- Domarna ber inte om vår hjälp och lagen borde ändras så att man inte kan gå runt den, säger Miguel Liguenpi som är representant för lafkenche och rådgivare på CONADI.

Det är sällan som lafkenchefolket får reda på att någon har köpt rättigheterna till markområden i deras kommuner. Istället sprids ryktet från mun till mun.

- När vi såg personer i området som vi inte kände igen och när flygplan flög lågt över territoriet förstod vi att någon spekulerade på marken, säger Gladis Liencura som bor i Puyenwue i södra Chile.

Hon har försökt lära sig mer om lagarna, bland annat gick hon på ett föredrag som anordnades i området. Uppslutningen blev dock inte så stor som man hoppats och det var bara Gladis, två till och arrangören som dök upp.

- Domaren som gör upplåtandena av underjorden borde ta sig ut till de olika samhällena och prata med dem som bor där. Om de gjorde så skulle samhällena ha en möjlighet att säga ifrån och känna sig delaktiga i bestämmandet, säger Miguel Liguenpi.

Mer än bara mineraler

Att vem som helst kan köpa upp den chilenska underjorden har utnyttjats till mer än att gräva fram diverse dyrbara mineraler. I lafkencheområdena i södra Chile har folket protesterat högljutt mot företaget Celcos framfart i staden Mehuin. Pappersmassaföretaget släppte tidigare ut sitt fabriksavfall i en stor flod vilket påverkade miljön märkbart. Förutom åsynen av den missfärgade floden blev förgiftningen tydlig när en stor mängd svanar dog i området.

Nu vill företaget istället släppa ut avfallet i havet vilket i sin tur kan påverka en stor del av Chiles kust om det  sprids med hjälp havsströmmen. Enligt den chilenska organisationen Identidad Territorial Lafkenche skulle framför allt området där lafkenchefolket alltd livnärt sig på fiske drabbas.

Trots aktiva protester från lafkenches och småfiskare kan Celco genomföra sina planer tack vare att de kan köpa upp underjorden. En bra bit ned i marken
vill de leda en kanal som för avfallet ut i havet.

Ett förorenat hav skulle vara förödande för naturen, djurlivet och för områdets alla småfiskare. Men företaget Celco har, än så länge, lagen på sin sida.

Direkta effekter av exploatering av underjorden:

• Jorden förstörs och landskapet förändras
• Vattnet i sjöar, hav, vattendrag och källor kan förgiftas
• Turistnäringen påverkas negativt
• Trafiken av tunga fordon ökar
• Hälsan för människor och djur försämras om vatten och natur förgiftas.
• Kommunerna får inte ta del av vinsten när företagen är transnationella
  och arbetskraften hämtas utifrån.

FAKTA: Mapuche och Lafkenche

• Av Chiles ursprungsfolk är drygt 85 % mapuche. Det gör mapuchefolket till Chiles största ursprungsfolk.
• Det bor cirka 600 000 mapuche i Chile och 300 000 Argentina.
• Området där mapuchefolket bor sträcker sig mellan södra Chile och
  Argentina.
• Mapuchefolket är uppdelat i olika identiteter utifrån i vilket område de bor.
• Lafkenche är de som bor vid kusten och som ofta livnär sig som fiskare. Namnet lafkenche betyder havets folk och mapuche betyder jordens folk.

FN:s konvention kan öka skyddet

Att inte ha kvar sina ursprungliga territorier är ett stort prolem för alla världens ursprungsfolk, även för Sveriges samer. Mapuchefolket i Chile kämpar för sina rättigheter, men likväl uppstår nya situationer där de kan bli av med sina markområden. Även om det finns lagar som ska bevara och skydda deras rätt till mark, kultur och leverne är det tydligt att lagarna inte fungerar. FN:s konvention 169 ska skydda ursprungsfolkens rättigheter. Om rätten till mark säger FN att staten i landet ska identifiera de områden där ursrungsfolket traditionellt levt och sedan garantera att skydda deras rättigheter till ägandeskap och besittning av dessa.

Chile har skrivit på konventionen och gäller från september 2009. Sverige däremot har fortfarande inte skrivit på FN:s konvention.

Latinamerikagrupperna och kampen för rättvisa

Latinamerikagrupperna stödjer människor som lever i fattigdom och förtryck och som försöker förbättra sin livssituation. Vi arbetar tillsammans med ursprungsfolks och småbönders organisationer i Latinamerika. Vi vill att politiska beslut ska fattas av de människor som berörs av dem. Och du kan bli en av oss som deltar i denna kamp. Du kan göra skillnad. Bli medlem eller ge ett bidrag.