Systembolaget har för första gången antagit en etisk uppförandekod. Men de har valt en kod där lantarbetarnas rätt att göra sin röst hörd inte är garanterad. Risken är stor att koden blir en papperstiger – ett sätt för Systembolaget att putsa fasaden, skriver Nidia Araya, 36, säsongsarbetare inom vinsektorn i Argentina. Här berättar hon om villkoren för vinarbetarna.

Jag var i fyraårsåldern när jag började följa med ut på fälten. Under skördetiden bodde hela familjen i lador i anslutning till odlingarna, vilket fortfarande är vanligt. I de flesta fall saknar ladorna dusch och kök, men att bo där innebär att du kan arbeta mer och slipper den dagliga ofta både långa och farliga transporten på öppna lastbilsflak.
  Arbetstiden är mellan 7 och 19, måndag till lördag, ibland jobbar vi även på söndagar. Vatten och mat får vi ta med oss själva och eftersom det inte finns någonstans att förvara den gäller det att ta med mat som klarar värmen. Toalett finns det sällan tillgång till, utan vi får göra våra behov på fältet.

Skördearbetet sker på ackord och vi tjänar ungefär 150 kronor om dagen. Pengarna räcker inte mer än till mat då familjerna ofta är fler än fem personer. För att kunna leva ett drägligt liv skulle lönen behöva dubblas. Den skrala ekonomin gör också att andra sociala problem uppstår, som missbruk och våld inom familjen.
  Vi säsongsarbetare har ingen rätt till mammaledighet eller pension. Eftersom de allra flesta jobbar svart finns heller ingen sjukförsäkring om en olycka inträffar. Arbetet innebär hantering av gödsel och gifter som till exempel svavel, men vi har sällan tillgång till skyddskläder. Det händer också att fälten sprutas medan arbetarna jobbar på dem, och på morgon och på kväll när det är dagg blir våra kläder blöta av vatten och de gifter som sprutats över vinrankorna.

Ett annat problem är att vinfälten breder ut sig över jordbruksmark och att de industriella, ofta utlandsägda, odlingarna ersätter de små självförsörjande. Här i Mendoza, Argentinas främsta vindistrikt, täcks redan över hälften av jordbruksmarken av vinodlingar.
  Inte sällan har storgodsägarna köpt mark med illegala papper och avhyst de reella ägarna som bott på och brukat jorden i generationer.   Avhysningarna blir ofta våldsamma, människor hotas och bostäder rivs av maskiner.
  Familjer som fortfarande har tillgång till sin jord drabbas av andra problem, som minimal tillgång på vatten. Vattnet går i första hand till de stora vinodlingarna, medan småjordbruket får nöja sig med det som blir kvar. När småjordbrukarna inte längre kan försörja sig tvingas de söka jobb på de stora gårdarna eller sälja sin mark.

När Systembolaget och de övriga nordiska vinmonopolen nu inför en uppförandekod hoppas jag och mina kollegor att de tar upp de här problemen med producenterna och skapar en instans dit vi arbetare kan anmäla missförhållanden. Menar Systembolaget allvar med sitt etiska och miljömässiga arbete borde företaget också se till att deras vinleverantörer betalar en lön som vi druvplockare kan leva på, stoppar avhysningarna av småbrukare och kräver att användandet av farliga gifter upphör.

Nidia Araya,
medlem i UST och säsongsarbetare, Mendoza, Argentina

Läs artikeln på Kommunalarbetaren

 Seminarium om arbetsvillkor i vinindustrin och Systembolagets ansvar

Utan anställningsavtal, under oacceptabla arbetsförhållanden och med svältlöner arbetar hundratusentals lantarbetare inom vinindustrin i Chile, Argentina och Sydafrika. Småjordbrukare och ursprungsfolk trängs även bort när vinodlingarna expanderar. I februari 2012 införde systembolaget en uppförandekod (BSCI) i syfte att få hela produktionskedjan att ta ansvar för grundläggande arbetsvillkor.

– Det pågår en inhuman exploatering av människor på vinodlingar i dessa länder. Systembolagets etiska uppförandekod är svag och har stora brister, säger Emil Boss, representant för kampanjen Rättvis vinhandel.  

På Postmuseum träffades i veckan representanter från Systembolaget, Sydafrikanska lantarbetarfacket Sikhula Sonke och representanter för kampanjen Rättvis vinhandel för att diskutera arbetsvillkoren inom vinindustrin samt Systembolagets nyligen införda etiska uppförandekod.

 
Emil Boss berättar att Systembolaget är en av världens största återförsäljare av vin och att värdet på dess vinimport 2010 uppgick till omkring 4,6 miljarder kronor. 

– Producenterna är väl medvetna om Sveriges inflytande. De investeringar som görs kan i hög grad påverka en regions utveckling, säger han.
Emil berättar att lantarbetarna är extremt fattiga men att det i koden inte ställs några krav på högre löner. Den stärker och skyddar inte heller fackligt deltagande. 

– I Argentina tvingas lantarbetarna skriva på kontrakt att de inte går med i ett fackförbund eller deltar i några demonstrationer för att få anställning. I koden ställs heller inga krav på högre löner utan bara rekommendationer som syftar till att arbetaren bör kunna leva av sin lön, berättar han.

Nina Johansson, ansvarig för arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter på Systembolaget, berättar att arbetet med att hitta en etisk uppförandekod påbörjades 2008.

– Att se till mänskliga rättigheter i leverantörskedjan är alltså något som är relativt nytt för oss, vi är i början av en resa. Orsaken till att det har tagit fyra år att ta fram koden var att vi letade efter ett befintligt system som fungerade. Vidare har det tagit tid att informera våra underleverantörer om BSCI så att de är med på tåget. Sedan februari i år finns uppförandekoden med i alla våra kontrakt, berättar hon.

Emil menar att det kommer bli svårt att se till så att koden följs då det kan vara mycket svårt att upptäcka missförhållanden på stora gårdar.

– Jag fick själv en rundtur på en gård i Sydafrika. Jag fick bara se de fina sidorna men när jag frågade om jag kunde få träffa någon av lantarbetarna berättade ägaren att gården var stor och att han inte visste vart de befann sig någonstans. När jag besökte farmen vid ett senare tillfälle, via andra kontakter, såg jag en helt annan sida. Arbetarna levde under hemska missförhållanden, säger han. Ytterligare ett problem med koden är att den brister i öppenhet, att det inte finns några skyldigheter att offentliggöra handlingar från inspektioner. Vidare finns det inget skydd för anställda som vill anmäla missförhållanden, berättar Emil.

– Det är inte seriöst om det inte finns någon mekanism som skyddar arbetarnas identitet om de vill informera, säger han. 

Sara Claasen, ordförande för det sydafrikanska lantarbetarfacket Sikhula Sonke berättar att de inte vill bojkotta Systembolaget men att vi som konsumenter bör tänka efter.

– Drick vin med ett samvete. Försök göra efterforskningar under vilka förutsättningar vinet har framställts. Förutsätt inte att allt går rätt till, säger hon.

Karl Lindstrand, frilansjournalist

Fakta
BSCI (The Business Social Compliance Initiative) är ett initiativ mellan europeiska företag för de som vill förbättra arbetsförhållanden i en globala leverantörskedjan. Koden följer ILO:s kärnkonventioner.
Uppförandekoder är ensidiga och icke bindande åtaganden från företag. Det är alltså inte ett avtal mellan arbetare och arbetsgivare.

Kampanjen Rättvis vinhandel syftar till att Systembolaget, svenska staten och svenska vinimportföretag tar ansvar för miljö och mänskliga rättigheter i produktionen av vin. Kampanjen drivs av Afrikagrupperna, Dfsa-SAC, Latinamerikagrupperna, den sydafrikanska fackföreningen Sikhula Sonke, den chilenska lantarbetarorganisationen Anamuri, den argentinska lantarbetarorganisationen UST, Handelsklubben på Lagena Distribution AB och SUF Storstockholm bakom kampanjen. Alla de tre sydamerikanska organisationerna ingår i det globala nätverket Vía Campesina. Kampanjen har bl a arrangerat möten mellan de nordiska spritmonopolen och lantarbetarorganisationer i Chile, Argentina och Sydafrika.

Visa ditt stöd för lantarbetarna- uppmana Systembolaget att ta ansvar!

 Etiskt märkt på systembolaget

Nu blir det lättare att hitta schysta viner på Systembolaget. Utöver den gröna, ekologiska hyllkantsskyltningen kommer nu även en lila skylt som visar att vinet är etiskt märkt.

Systembolaget har, med den nya hyllkantsskylten, till slut svarat upp mot ett av de krav som kampanjen för Rättvis vinhandel har drivit under 2011. Att det ska blir enklare att välja ett vin som tar hänsyn till hur det har producerats, då våra val faktiskt påverka människors möjlighet till en värdig försörjning i andra delar av världen.

- Det här visar att internationellt samarbete och engagemang lönar, säger Gabi Björsson, generalsekreterare för Afrikagrupperna. Här har gräsrotsengagemang på tre olika kontinenter samverkat med strategiskt kommunikationsarbete. Utan ett aktivt deltagande från Latinamerikagruppernas och Afrikagruppernas partners i Argentina, Chile och Sydafrika hade kampanjen för rättvis vinhandel aldrig fått samma legitimitet och kraft.

Under 2011 har organisationerna i kampanjen uppmärksammat hur svältlöner, osäkra anställningar, långa arbetspass utan övertidsersättning och diskriminering av kvinnor och migrantarbetare tillhör vardagen för lantarbetare på vingårdar i Argentina, Chile och Sydafrika.

- Vi tjänar inte mer än minimilönen och det räcker inte att leva på. Vi skulle behöva tjäna det dubbla för att kunna leva ett drägligt liv, säger Sonia Sagredo, säsongsanställd lantarbetare i Casablancadalen, Chile, som bland annat har skrivit en vittnesmålsartikel i Expressen under året.

Ett annat problem är de bekämpningsmedel som används till de konventionella viner som varken är kravmärkta eller etiskt märkta.

- När man handskas med gifterna har man dem oftast i en slags påse på ryggen medan man går och sprutar. Man får inga skyddskläder, säger Juan, som är säsongsanställd i Mendoza, Argentina.

Kampanjen har uppmuntrat Systembolaget, en av världens största återförsäljare av vin, och andra svenska vinimportörer att ta större ansvar för lantarbetares situation. Hyllkantsskyltningen av etiskt märkta viner är ett steg i rätt riktning. När ett vin är etiskt märkt innebär det att vinet är producerat och handlat enligt etiska kriterier som innebär att vinodlarna och de anställda får förutsättningar att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.

- Det är glädjande att Systembolaget har varit lyhörda för ett av våra förslag, säger Franciso Contreras, ordförande för Latinamerikagrupperna. Nästa steg borde vara att det svenska alkoholmonopolet nu bjuder in de sydamerikanska och sydafrikanska facken och lantarbetarorganisationer att delta aktivt i uppföljningen av det etiska arbete som har påbörjats. Att arbeta med att förbättra villkoren för lantarbetarna utan att låta dem delta i processen, kan aldrig bli trovärdigt.

Fakta

Kampanjen Rättvis vinhandel bildades av lantarbetare i Sydafrika och aktivister I Sverige. Idag står Afrikagrupperna, Dfsa-SAC, Latinamerikagrupperna, den sydafrikanska fackföreningen Sikhula Sonke, den chilenska lantarbetarorganisationen Anamuri, den argentinska lantarbetarorganisationen UST, Handelsklubben på Lagena Distribution AB och SUF Storstockholm bakom kampanjen. Alla de tre sydamerikanska organisationerna ingår i det globala nätverket Vía Campesina. Kampanjen har bl a arrangerat möten mellan de nordiska spritmonopolen och lantarbetarorganisationer i Chile, Argentina och Sydafrika.

Siffran

4,6 miljarder kronor, var värdet av den svenska vinimporten under år 2010.

Kontakt Latinamerikagrupperna:

Francisco Contreras, ordförande
Francisco [dot] Contreras [at] latinamerikagrupperna [dot] se
mobil: 070-7953842

Pontus Björkman, pressansvarig
pontus [dot] bjorkman [at] latinamerikagrupperna [dot] se
mobil: 073-7711850

Kontakt Afrikagrupperna:
Viktoria Olausson, pressekreterare,
viktoria [dot] olausson [at] afrikagrupperna [dot] se
mobil: 0735-939139

 Chile Fotograf: Lisa Karlsson

Hej Christer Engelhardt (S).

Just nu behandlar socialutskottet två motioner som rör Systembolagets sociala ansvar. Som ledamot i socialutskottet och riksdagsledamot från Gotland ber vi dig att sätta dig in i de viktiga frågor motionerna väcker.

Vi som skriver det här är ett antal fackföreningar och organisationer i Argentina, Chile, Sverige och Sydafrika. Många av arbetarna som producerar det vin som säljs till bland annat Systembolaget lever i djup fattigdom. Svältlöner, arbetspass på upp till 16 timmar, osäkra anställningar och diskriminering av gravida är en del av vardagen. Minimilönen räcker inte ens till de mest grundläggande behoven såsom mat, kläder, el, och kostnaderna för barnens skolgång. Sämst villkor har papperslösa arbetare och kvinnor. I Chile är svartlistning av fackligt aktiva vanligt, och lantarbetare har på möte med Systembolaget visat upp sina kontrakt, som förbjuder kollektivavtal. I Argentina har bönder blivit avhysta från sin jordbruksmark till förmån för vinindustrin.

Den svenska regeringen har, som ägare av Systembolaget, en viktig roll att spela. Från nästa år kommer Systembolaget att börja arbeta enligt en etisk uppförandekod, som ställer krav på att alla leverantörer följer grundläggande arbetsrätt enligt FN-organet ILO, Internationella arbetsorganisationen. Det är bra, men inte tillräckligt. Koden ställer till exempel inte krav på en lön som går att leva på, eller betald föräldraledighet.

Dessutom stängs fackföreningar och andra organisationer ute från implementerings- och uppföljningsarbetet med koden, som är kopplad till det europeiska företagssamarbetet BSCI. Lantarbetarfacket Sikhula Sonke i Sydafrika har utan framgång försökt förmå Systembolaget att använda en referensgrupp av lantarbetarorganisationer från länder som producerar mycket vin för den svenska marknaden som rådgivare.

Vi är övertygade om att en process där berörda arbetare utesluts från deltagande, och där protokoll från inspektioner hemlighålls inte kommer leda till önskade sociala förbättringar.

När Socialutskottet bereder motionerna om Systembolagets etiska ansvar hoppas vi att du, Christer Engelhardt, även lyssnar till lantarbetarnas berättelser. Är du beredd att bidra till schyssta och hälsosamma arbetsvillkor, inflytande för lantarbetare i det etiska arbetet och att Systembolagets miljömässiga och etiska arbete blir öppet och transparent?

Representanter för kampanjen för rättvis vinhandel:

Florencia Aróstica ordförande ANAMURI Chile; Francisco Contreras ordförande Latinamerikagrupperna; Gabi Björsson generalsekreterare Afrikagrupperna; Jarl Keber ordförande Dfsa; Patricia Dyata generalsekreterare Sikhula Sonke Sydafrika; Raimundo Laugero USTMNCI Argentina; Sonia Sagredo Confederación campesina RANQUIL, Chile

Läs hela artikeln på: http://www.helagotland.se/gt/artikel.aspx?articleid=7243718