I oktober 2001 genomförde UBV i Eskilstuna sin första Riksträff för aktiva medlemmar från hela landet. Ytterligare sju riksträffar har det blivit sedan dess, och de har blivit ett viktigt forum för att samla hela UBV.

Men utan vare sig ekonomiska eller mänskliga resurser var stärkandet av lokalgrupperna lättare sagt än gjort. En sak var att värva medlemmar men ett helt annat att sedan organisera dessa ”nya” UBV:are för att kanalisera deras engagemang. Dessutom, även om vi sedan organisationens begynnelse i Latinamerika hade arbetat med lokala basorganisationer hade vi som organisation inte så mycket vana av att organisera och mobilisera folk här i Sverige. De resurser vi hade var för utvecklingssamarbete och kunde därför inte användas här i Sverige. Framför allt krävde det organisationsvana, förmåga att kommunicera samt att genom folkbildning skapa förståelse och engagemang för de frågor vi prioriterade.
Kvinna som läser