Under två dagar i april samlades sociala rörelser i Nicaraguas huvudstad Managua för att diskutera vad ett associeringsavtal mellan Centralamerika och EU innebär. Nätverket La Via Campesina, vars arbete i Centralamerika Latinamerikagrupperna stödjer, var med och arrangerade mötet. De deltog i flera paneldiskussioner och var en av de representanter som släpptes in på EU:s ambassad i Managua för att framföra de sociala rörelsernas synpunkter på associeringsavtalet. La Via Campesina valde som enda organisation att låta sin ungdomsrepresentant delta i mötet med EU:s ambassadör. Sayra Ticay är 21 år och ansvarig för La Via Campesinas ungdomssektion i Centralamerika.



Sayra Ticay under demonstrationen på väg mot EU:s ambassad i Managua. Fotograf: David Rosenberg
Mötet mellan sociala rörelser kulminerade i en demonstration till EU:s ambassad i Managua. De lämnade en gemensamt formulerad skrivelse till EU:s ambassadör Mendel Goldstein, där man protesterade mot en underskrift av ett associeringsavtal.



- Vi lämnade över skrivelsen och förklarade att avtalet inte på något sätt gynnar de människor vi representerar utan bara dem med stora ekonomiska resurser, säger Sayra när vi träffas på ATC:s kontor i Managua efter mötet på ambassaden.



Asociación de Trabajadores del Campo – ATC – är La Via Campesinas största medlemsorganisation i Nicaragua. De har över 40 000 medlemmar bland lantarbetare och småbrukare runt om i landet. Sayra är även vice ordförande för ATC:s ungdomsorganisation Movimiento Juvenil del Campo.



- De som representeras nu och de som är med och förhandlar är samma stora företag som gynnas av det. Det räcker inte med att vi informeras, förklarade vi under mötet, vi måste få vara med och ha en åsikt.



Associeringsavtalet är ett frihandelsavtal



Associeringsavtalet är trots sitt namn i första hand en fråga om handel. Diskussionen om avtalet kretsar alltid kring handelsvillkor, ländernas möjligheter till export och tillgången till varandras marknader.



- Avtalet strider mot två av våra viktigaste frågor – matsuveränitet och jordreform. Jorden riskerar att hamna hos de företag som producerar de stora exportprodukterna. Dem vi representerar kan inte odla för att exportera. Avtalet gynnar inte produktion av mat med kvalitet för egen konsumtion.



Sayra oroar sig för den grupp som hon representerar och själv tillhör, ungdomarna på landsbygden som riskerar att tvingas in till staden i jakt på arbete.



- Associeringsavtalet kanske kommer att skapa en del arbete. Men då handlar det om den typ av arbete som erbjuds i zonas francas (de ekonomiska frizoner som funnits i Nicaragua sedan början av 70-talet). Där sliter du ut dig i några år tills du ersätts av någon som är yngre och snabbare.
 


Avtal eller inte



Efter mötet på ambassaden mötte ambassadören pressen som samlats utanför. Han var optimistisk om att Centralamerika och EU skulle nå en överenskommelse. Sedan dess har det dock visat sig att Centralamerika inte är beredd att utan vidare släppa in EU:s livsmedelsprodukter på sina marknader. Det är osäkert om en underskrift ske i mitten av maj som planerat när länderna i Latinamerika kommer till Spanien. 



- Det är svårt att avgöra hur det blir, säger Sayra. Det kan bli som i Mexico, där man på kvällen sade att det inte finns någon överenskommelse och sedan skrev på senare på natten. Jag hoppas att inte det inte blir så. Avtalet bortser och kommer alltid att bortse från de enorma skillnader som finns mellan Centralamerika och EU.

FOTNOT: Avtalet skrevs på under mötet i Madrid. Det är ännu oklart om avtalet kan träda i kraft genast eller om det först måste godkännas av varje lands parlament först, vilket i så fall kan ta ett par år.