Trots en kraftig global tillväxt så hungrar fler människor i dag än för 40 år sedan. Sverige bör därför stödja bonderörelsen Vía Campesinas förslag på en FN-deklaration för småjordbrukares och lantarbetares rättigheter, skriver bland andra Francisco Contreras, Latinamerikagrupperna.

I dag breder de transnationella företagens storskaliga odlingar ut sig i många utvecklingsländer. Det handlar om exempelvis sockerrör, palmolja, soja och eukalyptus som ofta exporteras för att tillgodose den globala efterfrågan på biobränsle, djurfoder och pappersmassa.

För att göra plats åt odlingarna tvingas inte sällan småbrukare och ursprungsfolk bort från sina marker. Dessutom används stora mängder jordbrukskemikalier för att hantera problemen som uppstår av den ensidiga produktionen. Lokalbefolkningen drabbas av sjukdomar, vattendrag förgiftas och den biologiska mångfalden utarmas. I takt med att jorden och makten koncentreras i allt färre händer får lokalbefolkningen mindre inflytande över sin egen vardag.

Företag och regeringar svarar med repression
De småjordbrukare som står upp för att kunna leva ett drägligt liv på landsbygden möts ofta av repression av företag och regeringar. Ett exempel är Aguándalen i Honduras, där minst 45 småjordbrukare har mördats sedan oktober 2009. Där odlar Corporación Dinant afrikansk palm, bland annat för processade livsmedel och biodiesel. Enligt en människorättsrapport förföljer och hotar företagets privata säkerhetsvakter bönderna. Polis och militär stödjer storgodsen och vräker dem med våld från de byar där de bor och odlar.

Bönderna står maktlösa inför den stat som ska garantera dem deras mänskliga rättigheter och straffriheten är total. Småböndernas legitima kamp för överlevnad kriminaliseras och de stämplas som terrorister. Låter det extremt? Situationen i Honduras är långt ifrån unik, så ser det ut på många ställen i världen, som en följd av att storföretag tar över jordbruksmark för att odla exportgrödor.

Global rörelse samlar 200 miljoner småjordbrukare
70 procent av de människor som tvingas leva i hunger bor på landsbygden och är beroende av jordbruket för sitt levebröd. Bland annat därför har Vía Campesina, en global rörelse som samlar över 200 miljoner småjordbrukare, lagt fram ett konkret förslag på en deklaration för småbrukares rättigheter i FN.

I den fastslås självklarheter som rätten till försörjning och icke-diskriminering, men också mer specifika rättigheter som rätten till utsäde, biologisk mångfald och att slippa förorenas av jordbruksgifter. I förslaget fastslås också rätten till jordreform, där jorden har en social funktion, vilket innebär att oanvänd jord ska kunna fördelas till jordlösa och småjordbrukare. Deklarationen är ett förslag på ett hållbart och klimatneutralt alternativ till det fossilberoende industrijordbruket – en vision om en levande landsbygd att bygga vår gemensamma framtid på. Jorden ska kunna föda alla på ett hållbart, jämlikt och demokratiskt vis.

Detta låter utopiskt, men om regeringen menar allvar med sin politik för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling bör man lyssna på de förslag som förs fram av de människor som drabbas av globaliseringens baksidor. Det är hög tid för de svenska riksdagspartierna och utrikesminister Carl Bildt att analysera och stödja Vía Campesinas förslag på en deklaration för småjordbrukares och lantarbetares rättigheter. Den kommande sessionen med FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève skulle vara ett utmärkt tillfälle.

Yolanda Areas Blass
Vía Campesina Nicaragua

Francisco Contreras
ordförande Latinamerikagrupperna

Anna Lok
kommunikatör för Latinamerikagrupperna i Nicaragua

Här finns artikeln att läsa på GP