I mars ockuperades delar av Stora Ensos landområden i södra Brasilien av lantarbetarnätverket Via Campesina. De 900 kvinnliga ockupanterna anklagade det svensk-finska pappersföretaget för att olagligt ha köpt mark i Brasiliens gränsområde. Ockupanterna får medhåll av Incra, det statliga organ som utför undersökningar av markköp i gränsområden.

Text: Fernando Arias
Publicerad i tidskriften Latinamerika nr 2 2008

Enligt den brasilianska konstitutionen får inget internationellt företag äga landegendomar närmare än 150 kilometer från nationsgränsen utan tillåtelse från försvarsdepartementet. Derfiln Agropecuaria Ltd, Stora Ensos företag i delstaten Rio Grande do Sul, började köpa markområden nära gränsen mot Argentina redan 2005, uppger Incras delstatskontor.

-Köpen gjordes med internationellt kapital och för att dölja lagbrottet skapade de snabbt Azenglever, säger Via Campesinas jurist Claudia Mendez.

Det nya företaget, Azenglever Agropecuara Ltd, ägs av Stora Ensos vice vd i Brasilien Otávio Pontes samt Stora Ensos skogschef João Borges. Bolaget, som är brasilianskt, tog över flera av jordegendomarna från Derfiln.

I ett pressmeddelande den 4 april skriver Via Campesina att Stora Enso försökt kringgå grundlagen genom att skapa ”bulvanföretaget” Azenglever, som i dag äger minst 45 000 hektar mark nära gränsen mot Argentina. För att dra allmänhetens uppmärksamhet till det påstådda brottet genomförde 900 kvinnor från Via Campesina en protestaktion på Azenglevers ägor i delstaten Rio Grande do Sul den 4 mars.

Efter en våldsam polisaktion tvingades demonstranterna lämna platsen senare samma dag. Gummikulor och granatsplitter skadade runt 50 kvinnor. Journalister från lokal massmedia förbjöds att närvara under polisaktionen och förpassades elva kilometer bort.

-Vi har lämnat in en polisanmälan och även besökt Sveriges ambassad, säger Via Campesinas presstalesperson Maria Mello.

I en intervju med tidskriften Latinamerika säger Stora Enso vice vd Otávio Pontes att ”lagen är tydlig” och att det svensk-finska företaget ”inte begått något brott.”

-För att ett internationellt företag ska få köpa jord i gränsområdet så måste Incra först undersöka saken. Det kan ta upp till tre år och det kunde vi inte vänta på. Därför skapade vi Azenglever, men vi har alltid varit öppna med det, säger Pontes.

Chefen för Incra, det statliga organet som utför undersökningar vid den här typen av markköp, har en annan uppfattning.

-Stora Ensos agerande är helt och hållet olagligt, säger Rolf Hackbert till tidskriften Latinamerika.

Incras delstatskontor i Rio Grando do Sul bekräftar att Stora Enos utländska bolag Derfiln har köpt mark i ”det förbjudna” gränsområdet. Brasilianska Azenglever tog över markområdena först efter att polisanmälan hade gjorts mot Stora Enso.

Ett tillägg till konstitutionen, som för närvarande behandlas av den brasilianska kongressen, kan i framtiden göra det möjligt för internationella företag att köpa mark så nära som 50 kilometer från nationsgränsen. De jordlösa lantarbetarnas rörelse, MST, menar att grundlagstilläget gynnar storföretagen som kommer att koncentrera jordägandet i landet ytterligare.

Länkar

• Följ rapporteringen på www.latinamerika.nu