Den andinska världsbilden skiljer sig mycket från den västerländska, där människan placerat sig i centrum och betraktat sig som herre över naturen. Ursprungsfolkens världsbild utgår istället från att människan är en del av naturen precis som allting annat. Sumak kawsay handlar om att leva ett gott liv utan att göra skada på naturen.

Till skillnad från den nyliberala utvecklingsmodellen, där utveckling och välfärd likställs med ekonomisk tillväxt, handlar sumak kawsay om välfärd i en vidare bemärkelse. Uttrycket härstammar från ursprungsfolkens samhällsvision och har blivit symbol för en alternativ utvecklingsmodell.

Sumak Kawsay är quichua och betyder ”gott liv” eller ”gott leverne”. På spanska brukar det översättas med ”buen vivir”. Begreppet har en central roll i de andinska ursprungsfolkens världsbild och på sistone har det även använts flitigt i den ecuadorianska och bolivianska politiken.

Begreppet utveckling existerar inte i den andinska kulturen, och välfärd ses som en process som ständigt återskapas. Fattigdom och rikedom har ingen självklar koppling till materiell egendom utan rymmer helt andra aspekter. Hälsa och utbildning värderas till exempel högre än materiella föremål som bilar och tvättmaskiner.

Ecuadors nya grundlag, som röstades igenom i en folkomröstning i september 2008, har tagit mycket inspiration från ursprungsfolkens samhällsvision. Detta har lett till att den innehåller långt fler rättigheter än de tidigare grundlagarna. Ursprungsfolken och deras samhällsvision har en central roll även i den nya bolivianska konstitutionen och begreppet sumak kawsay finns med i båda ländernas grundlagar.

Utopi eller realistiskt alternativ?

Det välfärdssamhälle som sumak kawsay ska skapa handlar inte bara om materiell välfärd utan erkänner även medborgarnas sociala, kulturella och andliga behov. Sumak kawsay ska garantera medborgarna hälsa, livsmedel, rent dricksvatten, boende, ren miljö, utbildning, arbete, fritid, kultur, kläder och socialförsäkring.

Idén om sumak kawsay kan lätt låta som en utopi. Men i spåren av den ekonomiska krisen, som av många kritiker ses som det slutgiltiga beviset på marknadsekonomins och kapitalismens ohållbarhet, har begreppet vunnit ny kraft som politiskt slagord. Även den ekologiska krisen bidrar till ett större intresse för ursprungsfolkens respektfulla syn på naturen, och i den ecuadorianska grundlagen har naturen fått egna rättigheter.

”Konceptet sumak kawsay utgör idag det enda alternativet till den nyliberala diskursen kring utveckling och ekonomisk tillväxt” skriver den ecuadorianske ekonomiprofessorn Pablo Dávalos i en artikel på den latinamerikanska nyhetsbyrån Alais hemsida.

Den ecuadorianske politikern och ekonomen Alberto Acosta är en annan av uttryckets försvarare. Han menar att den västerländska utvecklingsidén är farlig eftersom den inte handlar om välfärd för det stora kollektivet och dessutom sätter hela mänsklighetens framtid på spel.

Att se utveckling som en ständig ackumulering av materiella ägodelar kommer i slutändan att leda till ett kollektivt självmord, skriver Acosta, och syftar på den ofta hänsynslösa exploateringen av naturresurser som inte minst Ecuador varit utsatt för. Sumak kawsay handlar istället om att skapa ett bra liv för så många som möjligt med minsta möjliga påverkan på miljön.

För ursprungsfolken har sumak kawsay också blivit en symbol för livet som förfäderna levde. I det kollektiva medvetandet har det tagit plats som en förlorad utopi, fritt från kolonialtidens förtryck som på många sätt lever kvar fortfarande i form av en utbredd rasism och ekonomisk, social och kulturell diskriminering av ursprungsfolken idag.

På senare tid har dock uttrycket sumak kawsay fått en falsk klang i den ecuadorianska politiken. Ecuadors president Rafael Correa har själv använt uttrycket i sina kampanjer men kritiseras för att vara betydligt mindre alternativ än förväntat. Correas utvecklingsmodell bygger till stor del på en fortsatt utvinning av landets naturresurser där just ursprungsfolken ofta är de som drabbas hårdast av miljöförstöringen som följer i gruvnäringens och oljeutvinningens spår.

Malena Wåhlin, 2009-03-23

Läs mer

• Ecuadors nya grundlag