Din webbläsare (Internet Explorer 7 eller tidigare) är gammal. Den har kända säkerhetsbrister kan ske inte visar all funktionalitet på den här sajten eller andra sajter. Läs om hur du uppdaterar din webbläsare.

X

Du är här

I Peru möts två världar

Med ökad frihandel ska Perus ekonomi lyftas. Det tror statscheferna på toppmötet i Limas fina kvarter. Samtidigt, i utkanten av stan, har tusentals aktivister samlats till Folkens möte. För dem är lösningen en annan: ett begränsat utnyttjande av naturresurserna, och vinsterna till kollektivet i stället för till individer.

Text: Malena Wåhlin
Publicerad i Latinamerika nr 3/2008.

Taxichaufförerna i Lima suckar över trafikkaoset när staden i mitten av maj står värd för det femte toppmötet mellan EU, Latinamerika och Karibien. Avspärrningarna i innerstadens finare hotellkvarter, där de utländska presidenterna och utrikesministrarna är inhysta, gör de flesta resor dubbelt så långa och krångliga. Men taxichauffören Manuel Chacaltana i prydlig skjorta och grånat hår, är tålmodig, han vet att det är ett viktigt möte.

-Peru är på väg, vi befinner oss på utvecklingsbanan och kanske har vi chans att bli en av de stora drakarna, som Kina eller Taiwan, säger han medan bilen krånglar sig fram i snigelfart.

Manuel Chacaltana har kört taxi sedan han blev pensionär för åtta år sedan. Det är nödvändigt för honom att dryga ut den knappa pensionen och att köra taxi är ingen ovanlig syssla för peruaner i hans ålder. I jämförelse med många är han lyckligt lottad som har ett jobb, arbetslösheten i Peru ligger på drygt sju procent. Manuel svettas under den prydliga skjortan och kisar över glasögonbågarna.

-Att köra taxi är helt okej som pensionär, och vad gör man förresten, det finns inte mycket val, säger han.

Annars har Peru just nu den högsta tillväxten i Latinamerika, närmare åtta procent årligen, och kontinentens lägsta inflation. Presidenten och marknadsliberalen Alan García har med sin ekonomiska politik skapat ett gynnsamt klimat för utländska investeringar. Peru tillhör de länder som är mest otåliga att förhandla fram ett så kallat associeringsavtal med EU, där frihandel utgör en stor del vid sidan av utvecklingssamarbete och politisk dialog. Associeringsavtalet är en av de viktigaste punkterna på agendan under toppmötet.

-Hit är alla välkomna att investera, har du pengar så välkommen. Investeringar ger jobb och ökar välfärden, och det behövs. Det finns fortfarande mycket fattigdom i det här landet, säger Manuel Chacaltana och möts av ännu en blockerad tillfart och en kvinnlig trafikpolis med obönhörlig blick.

Hans inställning verkar stämma väl överens med den officiella.
”Toppmötet i Lima öppnar ett fönster mot världen och är ett tillfälle att visa utländska investerare vad Peru har att erbjuda” står det i informationsbroschyren som tryckts upp inför mötet. Innehållet i associeringsavtalet är till stor del samma som i de tidigare frihandelsavtal som diskuterats med USA och som skrivits under av Peru och Colombia, men som mötts av omfattande protester i till exempel Bolivia och Ecuador. Ett avtal med Europa väcker inte lika starka känslor trots att kritikerna menar att de delar som handlar om utvecklingssamarbete och politisk dialog är begränsade i jämförelse med handelsdelen.

Precis som under kolonialtiden är det landets naturresurser som lockar europeiska företagare. Gruvnäringen står för 40 procent av exportinkomsterna. Under toppmötet framhåller president Alan García uppmanande att nu är det perfekta tillfället att investera.

-Peru är ett gruvland men vi utnyttjar bara tio procent av våra resurser inom området. Den som investerar i dag tjänar mer än den som investerade igår, säger presidenten under ett möte med utländska företagsledare.

Men toppmötet handlar inte bara om handel, temat i år är fattigdom och miljö. Den ekonomiska tillväxten har inte lett till någon utjämning av inkomsterna. Hälften av den peruanska befolkningen lever fortfarande i fattigdom, liksom 52 miljoner i hela Latinamerika. Med de stigande matpriserna och matkrisen i världen förväntas den siffran knappast sjunka under den närmsta tiden.

Det är inte alla som är övertygade om att den peruanska regeringens linje, med ökad frihandel, privatiseringar och fler utländska investeringar, är den rätta utvecklingsmodellen. Paradoxalt nog orsakar gruvnäringen både stora miljöproblem och sociala problem för befolkningen i områdena där metallerna utvinns. Gruvorna förorenar vattnet så att det blir odugligt både som dricksvatten och för bevattning. Därmed hotas jordbruket och inkomstmöjligheterna för befolkningen runt omkring. Gruvnäringen sysselsätter runt 90 000 människor medan jordbruket ger jobb åt två och en halv miljoner, och det är framför allt småbönder som drabbas.

På Folkens toppmöte diskuterar åtta tusen personer, aktivister och organisationer från Latinamerika och Europa, alternativa utvecklingsmodeller. Mötet hålls på ett universitet långt utanför centrum och det är dit Manuel Chacaltanas taxi är på väg. Den har lämnat lyxhotellgatorna i Miraflores och kör genom Limas centrum, förbi Plaza de Armas och presidentpalatset. Bortanför sevärdheterna blir vägen dammig och husen ruffigare. Manuel Chacaltana trycker ner låsen på bildörrarna och vevar upp fönstren. Han ser nervös ut. Det är vanligt med rån här och därför är det bäst att vara försiktig. Lima är en farlig stad och poliserna som står i rader utanför toppmötet på Museo de la Nación är frånvarande på andra ställen under de här dagarna.

Mario Palacios är en av huvudarrangörerna av Folkens toppmöte och ledare för organisationen CONACAMI som organiserar byar som påverkats av gruvnäringen. Han ifrågasätter om den exportorienterade politik som dominerar på det officiella toppmötet verkligen leder till ökad välfärd.

-Hundratusentals har förlorat sin traditionella försörjning inom jordbruk eller boskapsuppfödning för att staten prioriterat gruvnäringen. Samtidigt behöver de utländska företagen som utvinner metallerna knappt betala någon skatt, säger han.

Enligt ordföranden för det peruanska ministerrådet, Jorge del Castillo, är Folkens toppmöte ”ett möte för de politiska förlorarna”, för dem som inte förstått att vägen till utveckling och ekonomisk tillväxt heter frihandel. Mario Palacio menar att regeringarna på det officiella toppmötet till stor del företräder sina länders ekonomiska eliter.

-På toppmötet diskuterar de fattigdom och klimat utifrån maktens perspektiv, från regeringarnas och företagens och de ekonomiska intressenas perspektiv. Här på Folkets toppmöte diskuterar vi utifrån ett annat håll, det är de drabbade byarnas perspektiv, de som har påverkats och gjorts fattiga genom den rådande modellen, säger han.

Matsuveränitet, att odla för den egna befolkningens behov i första hand och i andra hand för att exportera, är en av ledstjärnorna på Folkens toppmöte. För ursprungsfolken, som är starkt representerade här, handlar det också om respekt för naturen och traditionella levnadssätt. Mario Palacios är inte motståndare till handel men menar att det är viktigt att komma ihåg att ökad ekonomisk tillväxt hittills inte varit synonymt med minskad fattigdom.

-Utvecklingskonceptet som säger att ju mer du köper och konsumerar, desto mer utvecklad är du skiljer sig från välfärdsbegreppet sumaq kawsay som används i ursprungsfolkens samhällen, säger han.

Att sträva efter rikedom på bekostnad av naturen och människors hälsa går också stick i stäv med sumaq kawsay. Istället skulle Mario Palacios vilja se en utvecklingsmodell där naturresurserna utnyttjades i mer begränsad omfattning och där vinsterna gick till kollektivets bästa, säger han.

Bolivia och Ecuador är de länder som är mest skeptiska när det gäller associeringsavtalet med EU. Tvärs emot den nyliberala doktrinen vill de stärka statens roll och minska de utländska företagens inflytande.

-I Bolivia har frihandel varit en ny form av kolonisering som drabbar småbönder i hela regionen, hävdar Evo Morales och retar gallfeber på sin peruanske kollega Alan García för att han sinkar förhandlingsprocessen med EU.

På Folkens toppmöte är Evo Morales den enda president som dyker upp och han har ett starkt stöd bland deltagarna. Han kommer för att spela fotboll mot några peruanska fotbollsveteraner och sin idol Maradona som uteblir eftersom han missat planet. Ett mediespektakel som lockar till sig några av de 1500 journalister som bevakar det officiella mötet. En handfull kostymklädda reportrar kretsar för en stund som bin runt drottningen när Morales gör entré på gräsplanen. Många av åskådarna är ursprungsfolk från Bolivia och när matchen börjar är läktaren full av kvinnor i polleras (vida kjolar), flätor och plommonstop. Bolivia är en förebild för många på Folkens toppmöte, något som taxichauffören Manuel Chacaltana har svårt att förstå.

-Alltid är det någon som ska sätta sig på tvären, Bolivia och Ecuador vill ha allt för sig själva och tycker att Bolivia ska vara bara för bolivianer och Ecuador bara för ecuadorianer men i det här nyliberala systemet finns inga sådana gränser, allt är till för alla. Jag har inga pengar att investera men om du har det så är du välkommen, säger han.

  • Ta ställning för en rättvis och hållbar värld, du med.
    Bli medlem nu »

  • Tillsammans med Latinamerikas folkrörelser förändrar vi de strukturer som gör att personer tvingas leva i fattigdom och förtryck. Ditt stöd behövs »

    Ta ställning för #schysstapensioner d
    Hjälp oss fördela kakan mer rättvi.
  • Som månadsgivare tar du ställning för en mer rättvis och hållbar värld varje månad.        Bli månadsgivare nu »