Din webbläsare (Internet Explorer 7 eller tidigare) är gammal. Den har kända säkerhetsbrister kan ske inte visar all funktionalitet på den här sajten eller andra sajter. Läs om hur du uppdaterar din webbläsare.

X

Du är här

Ny rapport: AP-fonderna kan göra skillnad för klimatet och fattiga människor

Publiceringsdatum: 
måndag, 12 september, 2011

Det är inte bara värdet av pensionsfonderna som är i fritt fall. Även det etiska engagemanget sviktar. De svenska pensionsfonderna investerar i ett stort antal oetiska företag som kränker mänskliga rättigheter och motverkar en hållbar utveckling. Riksdagen har ännu inte antagit de lagförändringar som den statliga etikutredningen föreslog redan 2008 för att ge AP-fonderna ett tydligare etiskt uppdrag. AP-fonderna skulle med en ny placeringspolicy kunna göra stabila långsiktiga investeringar i förnyelsebara energikällor, järnväg och energieffektiviseringar av infrastruktur och fastigheter, och på så sätt bidra till att hejda den globala uppvärmningen. Det visar den dagsaktuella rapporten "AP-fondernas ohållbara investeringar - hög tid att anpassa pensionsfondernas regelverk till Sveriges politik för global utveckling (PGU)".

De statliga AP-fonderna investerar i flera tusen företag världen över för att de svenska pensionspengarna ska växa och garantera en trygg tillvaro för framtidens pensionärer. Vid årsskiftet 2010/2011 var fondernas samlade värde 1000 miljarder kronor.

AP-fonderna ska i sin placeringsverksamhet "uppbära allmänhetens förtroende", vilket bör innebära att de svenska pensionspengarna ska växa på ett etiskt och miljömässigt försvarbart sätt. När Riksdagens Utredningstjänst granskade AP-fondernas innehav under våren hittade man en lång rad bolag som kränker mänskliga rättigheter, omgärdas av anklagelser om oetisk verksamhet eller svartlistats av andra institutionella investerare.

- Det är högst bekymmersamt att framtidens pensionärer tryggas ekonomiskt på fattiga människors bekostnad, säger rapportförfattaren Marcus Berglund.

Exempel på oetiska placeringar
Pensionsfonderna har nästan två miljarder kronor investerade i oljejätten Chevron/Texaco som under våren blev dömt att betala 60 miljarder kronor - ett av världens största skadestånd - till de 30 000 målsägande i ecuadorianska Amazonas. När företaget lämnade utvinningen i regnskogen lämnade man efter sig 1000 gropar med oljeslam. En expertgrupp menar att över 1000 personer har dött på grund av föroreningarna.

I Guatemala exploateras Marlingruvan av det kanadensiska företaget Goldcorp i vilket AP-fonderna har investerat en kvarts miljard. Förra året gjorde tre tunga aktörer - Internationella arbetsorganisationen (ILO), Den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (CIDH) och James Anaya, FN:s särskilda rapportör för ursprungsfolkens rättigheter - besök i Guatemala. Alla tre delegationerna åkte därifrån oerhört kritiska och konstaterade att Mayafolkens rättigheter kränkts. CIDH gick så långt att de uppmanade den guatemalanska staten att stänga gruvan. I sin årsrapport för samma år skriver AP-fondernas Etikråd att Goldcorp är ett bra exempel på hur även små investerare kan påverka bolag och dess agerande i positiv riktning.

Bristande klimatanpassning
I en undersökning från 2008 visar det sig att hela 98 % av AP-fondernas aktieinnehav i energisektorn går till fossil energi, sammanlagt runt 35 miljarder kronor. I Riksdagens Utredningstjänsts granskning under våren fann man även att inget företag bland de 120 största placeringarna i någotdera av de fyra AP-fonderna har förnyelsebar energi som huvudsaklig verksamhet.

- Det är märkligt att AP-fonderna sitter nedsjunkna i olja upp över öronen, samtidigt som vi dagligen översköljs av nya klimatrelaterade naturkatastrofer och vetenskapliga rapporter om klimatförändringarna, säger Francisco Contreras, ordförande för Latinamerikagrupperna.

Internationella energimyndighetens, IEA, sammanställning visar att mänskligheten satte världsrekord i utsläpp av växthusgaser år 2010. Professorn Nicholas Stern (känd för sin Sternrapport) menar att vi nu rör oss mot en global temperaturökning på upp mot fyra grader.

- Mot bakgrund av detta är det bråttom, ja, akut bråttom, att påskynda omställningen av energiproduktionen, industrier, transporter och jordbruk så att vi släpper ut mindre växthusgaser, fortsätter Francisco Contreras. Vi har med andra ord ett gyllene tillfälle att göra något riktigt bra med våra gemensamma pensionsfonder. Istället för att fortsätta med oetiska och ohållbara placeringar, kan vi låta AP-fonderna investera storskaligt i hållbar utveckling. Sverige skulle därmed kunna ta en tätposition i flera framtidsbranscher och generera hög avkastning på lång sikt.

En central slutsats i FN:s nya rapport Towards a Green Economy är att övergången till en grön ekonomi ger högre tillväxt, samtidigt som man skulle kunna undvika förödande konsekvenser av framtida klimatförändringar. En omställning kommer att skapa fler jobb, då nya och mer arbetsintensiva branscher ersätter de nuvarande. FN menar att pensionsfonderna bör ha en nyckelroll i att styra över de redan befintliga investeringarna i fossil energi till förnyelsebar energi.

Rapporten rekommenderar regering och riksdag att i översynen av AP-fondernas regelverk ta följande förslag i beaktande:

√ Hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter bör väga lika tungt som målet om hög avkastning. AP-fonderna som statliga myndigheter bör bidra till målen i Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU). Genomför de förändringar i lagtexten som etikutredningen från 2008 föreslår.

√ Låt AP-fonderna investera aktivt i omställningen för att skapa hållbara och klimatneutrala samhällen. Det innebär långsiktiga stabila investeringar i järnväg, kollektivtrafik, energieffektiviseringar av fastigheter och infrastruktur, utbyggnad av förnyelsebara och rena energikällor och klimatneutral teknik etc. På så sätt kan även en del risker undvikas som placeringar på börsen i oroliga tider innebär.

√ Inrätta ett självständigt Etikråd och tillför resurser för en seriös granskning. I de fall AP-fonderna saknar resurser att göra ett aktivt påtryckningsarbete, bör man undvika företag som kränker mänskliga rättigheter och miljö.

Granskningen är genomförd av Latinamerikagrupperna, som i över 40 års tid varit verksam i Latinamerika och sett hur lokalbefolkningen drabbas av transnationella företag.

Rapporten finns bifogad längre ner.

Här finns en intervju med en av de drabbade av Texaco/Chevrons miljöförstöring i ecuadorianska Amazona: http://vimeo.com/24819855.

Faktaruta AP-fonderna, Etikrådet och Sveriges Politik för Global Utveckling
Varje månad avsätter skattebetalarna sexton procent av sin inkomst till den så kallade grundpensionen. De pengar som inte transfereras direkt till nuvarande pensionärer förvaltas av de allmänna pensionsfonderna, AP-fonderna. För att samordna etik- och miljöarbetet har Första-Fjärde AP-fonderna skapat ett gemensamt Etikråd.

Drygt tio år har gått sedan den stora pensionsreformen. Pensionsgruppen, med företrädare för de fem partierna bakom överenskommelsen (C, FP, KD, M, S), har kommit överens om att AP-fondernas regelverk bör ses över. De menar att förändringarna på de finansiella marknaderna och tio års erfarenheter av nuvarande regelverk motiverar en översyn.

Enligt Sveriges politik för global utveckling (PGU) ska samtliga politikområden bidra till en rättvis och hållbar global utveckling, inte bara det internationella biståndet. De fattigas perspektiv och rättighetsperspektivet ska genomsyra Sveriges internationella agerande.

Kontakt
Francisco Contreras, ordförande Latinamerikagrupperna
E-post: francisco.contreras@latinamerikagrupperna.se
Mobil: 070-7953842

Marcus Berglund, rapportförfattare
E-post: marcus.berglund@sal.se
Mobil: 070-9751790

Pontus Björkman, pressekreterare Latinamerikagrupperna
E-post: pontus.bjorkman@latinamerikagrupperna.se
Mobil: 073-7711850