Din webbläsare (Internet Explorer 7 eller tidigare) är gammal. Den har kända säkerhetsbrister kan ske inte visar all funktionalitet på den här sajten eller andra sajter. Läs om hur du uppdaterar din webbläsare.

X

Du är här

Agroekologi är den långsiktiga lösningen på matkrisen

Publicerad i: 
Sydsvenskan
Publiceringsdatum: 
söndag, 24 juli, 2011

Majsskörd, Xela, Guatemala: Pontus Björkman
Småskaligt och ekologiskt jordbruk är effektivare för att mätta en växande världsbefolkning än storskaligt industrijordbruk. Det slog FN nyligen fast i rapporten Agroekologi och rätten till mat. Latinamerikagruppernas enkät med riksdagspartierna visar att även Sverige vill satsa på världens småbrukare.

Varje kväll går nästan en miljard människor och lägger sig hungriga. Trots att vi exploaterar världens naturresurser i en rasande fart har vi inte lyckats minska antalet hungrande. Tvärtom har matpriserna under de senaste åren rusat i höjden och tvingat människor in i svält och konflikter. Över 70 procent av dem som hungrar bor på landsbygden och var sjätte sekund dör ett barn på grund av undernäring.

FN:s specielle rapportör om rätten till mat, Oliver de Schutter, menar att vi med det storskaliga jordbruket slagit in på fel väg. Vi kommer inte att lösa hungerproblemen eller stoppa klimatförändringarna genom industriellt jordbruk på stora plantager. Lösningen ligger i att stödja småskaliga jordbrukares kunskaper och erfarenheter och öka deras inkomster så att de kan bidra till utvecklingen på landsbygden, slog han fast i FN-rapporten.

Vår enkät, som besvarades av samtliga partier utom Sverigedemokraterna, visar ett starkt stöd för en satsning på det småskaliga jordbruket. Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar entydigt ja på frågan om de vill se ett ökat utvecklingsbistånd till det småskaliga jordbruket i fattiga länder. Bara Moderaterna svarar nej. Socialdemokraterna vill stödja ett hållbart jordbruk som kan ta sig an både miljömässiga utmaningar och livsmedelstrygghet. Och samtliga partier svarar i enkäten att frågor som rör biologisk mångfald ska tas upp i handelsförhandlingar mellan EU och andra länder.

Sedan den gröna revolutionen på 1970-talet har de flesta inflytelserika organ och företag på jordbruksområdet, inklusive FN, hävdat att storskalig odling, genmodifierade grödor och kemiska produkter är vägen för att höja avkastningen och matproduktionen i världen. Nu visar det sig att vi har gått fel väg. När människor fortfarande svälter trots de enorma industrijordbruken måste vi tänka om.

I Latinamerika breder sojaodlingar för djurfoder, sockerrörsplantager för etanol och eukalyptusodlingar för pappersproduktion ut sig över enorma arealer. Jordbruket är högteknologiskt, grödorna är ofta genmodifierade och stora mängder giftiga bekämpningsmedel sprids ut över markerna. Allt för att exportera billiga grödor till Europa och Asien. Samtidigt går människor utanför plantagerna utan mark för att odla och utan mat att äta.

Nu är det upp till bevis för Sveriges regering och politiker. Vill vi få ett slut på världens svält måste vi - precis som FN slår fast - satsa på det småskaliga och ekologiska jordbruket.

Därför bör Sverige satsa mer biståndsmedel på det småskaliga och ekologiska jordbruket i fattiga länder. Sverige bör också se till att EU lyfter frågorna om biologisk mångfald och försiktighetsprincipen för jordbruksgifter i handelsförhandlingarna som nu pågår mellan EU och Sydamerika.

FRANCISCO CONTRERAS, ordförande Latinamerikagrupperna
KERSTIN EDQUIST, kommunikatör Latinamerikagrupperna