Din webbläsare (Internet Explorer 7 eller tidigare) är gammal. Den har kända säkerhetsbrister kan ske inte visar all funktionalitet på den här sajten eller andra sajter. Läs om hur du uppdaterar din webbläsare.

X

Du är här

Rätten till mat och mark

Svenska

Mat är en mänsklig rättighet, ändå lever omkring en miljard människor i hunger varav hälften är småbrukare och en femte del av dem är jordlösa. Samtidigt går stora mängder livsmedel till spillo varje dag och fetma är ett av de största hälsoproblemen i stora delar av världen. Hungerkrisen handlar inte om otillräcklig produktion, utan om en livsmedelspolitik ojämn fördelning.

Priserna på livsmedel har följt en uppåtgående kurva och nådde under 2011 historiskt höga nivåer, detta delvis på grund av spekulationer. De höga priserna gynnar de stora företagen och drabbar framförallt världens fattigaste, där människor lägger så mycket som 80% av den totala inkomsten på att köpa mat.

Samtidigt de höga priser och ökad hunger har lett till att flera stater har börjat investera i mark i andra länder, så kallad ”landgrabbing”. Runtom i världen breder storskaliga monokulturer ut sig för en exportmarknad av exempelvis grödor för produktion av agrobränslen och djurfoder. När företag, stater, pensionsfonder och andra aktörer köper upp eller arrenderar stora markområden ökar trycket på jordbruksmark. Det kan leda till att småbrukare och ursprungsfolk fråntas sin mark – och därmed sin möjlighet till försörjning. Investeringarna marknadsförs ofta som landsbygdsutveckling, men får ofta allvarliga konsekvenser för miljö, mänskliga rättigheter och matsäkerhet. Sverige är en av världens tjugo största investerare i jordbruksmark.

Vi tror att det är möjligt att utrota hungern och uppnå ett hållbart jordbruk. Agroekologin hämtar inspiration från ekologisk vetenskap samt från ursprungsfolkens traditionella sätt att bruka jorden utan att skada och utarma den. En omställning till en agroekologisk modell skulle innebära en större självständighet för småbrukare, en mer varierad odling som sker med traditionella fröer samt att produkterna i första hand säljs på den lokala och nationella marknaden innan de exporteras till utlandet. Detta minskar småbrukares sårbarhet för skiftande priser på världsmarknaden och minskar samtidigt beroendet av storföretag för inköp av fröer och kemiska bekämpningsmedel.

Vad gör vi?
Vi samarbetar med latinamerikanska män och kvinnor som tvingas leva i fattigdom och som utsätts för diskriminering. Människor vars röster sällan hörs eller lyssnas på. Människor som gått samman i folkrörelser för att förbättra sina livsvillkor.

Vi vill att matsuveränitet lyfts fram som ett konkret hållbart alternativ till dagens ekonomiska och politiska system som sätter ramarna för jordbrukspolitik och landsbygdsutveckling på såväl internationell som lokal nivå. Detta innebär att småbrukare får tillgång till mark och att vi förändrar vårt sätt att konsumerar och producerar mat.

Hur gör vi det?
  1. Genom att den kontinentala småbrukarrörelsen uppmärksammar kränkningar av mänskliga rättigheter samt presenterar förslag för jordbrukspolitik och landsbygdsutveckling.
  2. Genom folkbildningsprocesser som genererar nya ledare med ökad kapacitet som politiska aktörer
  3. Genom att småbrukarrörelsens kontinentala samverkan och organisationsstruktur stärker kvinnors och ungdomars aktiva deltagande i nätverket.

Vi samarbetar med det globala småbrukarnätverket La Vía Campesina (LVC) och dess latinamerikanska del CLOC har som svar på de problem som den rådande jordbruksmodellen och den globala livsmedelsindustrin utarbetat krav på landreformer och införande av matsuveränitet.