Folkomröstning om exploatering av naturresurser i Huehuetenango, Guatemala 2008 Fotograf: Christin Sandberg
Den nionde augusti, FN:s Internationella dag för världens ursprungsfolk, uppmärksammas ursprungsfolkens rättigheter över hela världen. Ett av de största problemen ursprungsfolken står inför är den så kallade kriminaliseringen av sociala protester. Hundratals ursprungsfolksledare i latinamerikanska länder står åtalade för terroristbrott, då de har försvarat sina landområden. Sverige bör stötta ursprungsfolken i deras kamp för sina rättigheter.

I december 2009 rapporterade FN:s särskilda rapportör för människorrättsförsvarare, Margaret Sekaggya till Rådet för Mänskliga Rättigheter om den "fortsatta osäkerhet som människorrättsförsvarare möter". Hon oroade sig särskilt för den stigmatisering de utsätts för, genom att de beskrivs som "terrorister" och "ett hot mot staten" . Sekaggyas beskrivning är en högst verklig realitet för många ursprungsfolkledare i den latinamerikanska regionen efter att i de har protesterat mot missförhållande som råder. Ursprungsfolken lever i en utsatt situation. En djupt rotad rasism och ett strukturellt utanförskap i samhället leder till att deras krav på deltagande i frågor som rör deras rättigheter och traditionella landområden ofta ignoreras.

I brist på andra kanaler blir protester tillvägagångssättet att uttrycka sitt missnöje. Istället för att erkänna dessa aktioner för vad de är, ett symptom på den rådande demokratibristen i samhället, svarar myndigheterna med kriminalisering.

Sekaggya lyfter i sin rapport upp staters ökande användning av juridiska medel för att arrestera och åtala människorrättsförsvarare. Människors legitima rätt att protestera och göra sin röst hörd omvandlas till ett brott. Detta är en oroväckande tendens i Latinamerika, som snarare än unika fall visar på en systematisk process över stora delar i regionen.

Anpassning av det juridiska ramverket har lett till att militära ingripande normaliserats, och att övervåld från polis och militär följs av straffrihet.

I Chile appliceras idag lagar mot mapuchefolkets ledare som stiftades under Pinochetdiktaturen. På liknande sätt används det i Peru lagar som instiftades under Fujimoris tid. Men även under dagens demokratiska regeringar har det införts nya lagar som innebär att handlingar så som att blockera en väg kan få strafföljder som är hårdare än de som följer vid mord. Otydliga definitioner av brott som tvång, utpressning, kidnappning och terrorism öppnar upp för breda tolkningar från domstolsväsendet. Att hålla fast någon i femton minuter kan få en strafföljd på 30 år. Frågan är om inte begrepp som terrorism helt förlorar sin innebörd när det även innefattar de som försvarar de mänskliga rättigheterna.

Även i Ecuador anklagas ursprungsfolksrörelsen och kallas för terrorister då de ifrågasätter statens politik. Just nu sitter 189 ursprungsfolksledare åtalade och Amnesty International har uttalat en oro för att detta är ett sätt för regeringen att tysta oppositionen och ursprungsfolkens kritik mot den rådande utvecklingsmodellen.

Målet med att kriminalisera folkens protester är att skapa rädsla. Genom att sikta in sig på de som leder protesterna försvagas motståndet, och andra människor skräms ifrån att använda sina medborgerliga och politiska rättigheter, så som att demonstrera.

Utöver det personliga lidandet för de drabbade är detta ett strukturellt problem som handlar om demokrati och deltagande, om yttrandefrihet och medborgares rätt att göra sin röst hörd i samhället.

Ursprungsfolkens dag bör vara en dag för konkret handling. Vi uppmanar Sverige och EU att engagera sig i ursprungsfolkens rättigheter och stärka dialogen med de latinamerikanska staterna. Frågan om kriminaliseringen av ursprungsfolken måste tas upp på högsta nivå.

Carmen Blanco, vice ordförande Latinamerikagrupperna
Kim Moberger, reporter för Latinamerika.nu