Militären stoppar sanningskommission

Brasilianska regeringens projekt för mänskliga rättigheter mötte stort motstånd då cheferna för flygvapnet, militären, flottan och självaste försvarsministern hotade att avgå om förslaget gick igenom.

Text: Gonzalo Peña Rojas

Militärens främsta skäl till motstånd handlar om förslaget att tillsätta en sanningskommission för att utreda tortyr och försvinnanden under landets militärdiktatur 1964-1985. 400-500 människor dödades och tusentals blev torterade av den antikommunistiska diktaturen i Brasilien. Flera tusen personer tvingades även att gå i exil. Militären har sedan dess knappt reformerats och utövar fortfarande ett stort inflytande över politiken. 

Som i flera andra latinamerikanska länder skapade militärregimen en amnestilag i slutet av sitt styre. Den gav straffrihet till människor som arbetat för militärregimen och som begått brott mot de mänskliga rättigheterna. Även de oppositionella som tog till vapen mot regimen, och som också gjorde sig skyldig till brott, omfattades av straffriheten.

Försvarscheferna vände sig framför allt mot en fras i regeringens förslag, att man skulle utreda brott mot de mänskliga rättigheterna under perioden av "politiskt förtryck". Termen "politiskt förtryck" sågs som ett sätt att kringgå lagen om amnesti. Försvarscheferna menade att sanningskommissionen i så fall också borde utreda vänsterns väpnade organisationer.

Dilma Rousseff, som kandiderar till presidentposten i hösten val, och av president Luiz Inácio Lula da Silva själv utpekad som sin arvtagare, var under diktaturen aktiv i flera oppositionella vänsterorganisationer. Hon kämpade mot regimen med vapen i hand.

Justitieministern Paulo Vannucchi som ansvarar för programmet för de mänskliga rättigheterna reagerade starkt mot militärens försök att stoppa förslaget. Han hotade med att avgå själv som texten inkluderades till att även omfatta de väpnade oppositionella grupperna.

Efter förhandlingar bakom stängda dörrar lyckades president Lula få till en kompromiss mellan ministrarna. Orden "politiskt förtryck" ströks helt sonika och en grupp med uppgift att se över skapandet av en sanningskommission tillsattes. Projektet kommer därför att försenas flera månader.

Brasiliens advokatorganisation (OAB) kritiserade försvarsminister Nelson Jobim hårt för att försöka motarbeta en sanningskommission. Och Lula fick kritik för att ha vikt sig för lätt.

- Det har att göra med Lulas karaktär. Han är en försonare. Han vill inte hamna i konflikt med någon. Det konstiga är att han är den populäraste presidenten i Brasiliens historia. Trots det vågar han inte utnyttja det, utan fortsätter att spela ett politiskt spel, säger Fábio Konder Comparato, en av Brasiliens främsta människorättsjurister, till Latinamerika.

Varför tror du att militären regerade så starkt på förslaget?

- De är rädda för att de militära arkiven öppnas. De är också rädda för att högsta domstolen ska ogiltigförklara amnestilagarna, säger Fábio Konder Comparato.

Regeringens förslag till ett program för mänskliga rättigheter har även väckt anstöt hos hos religiösa grupper som mosätter sig en skrivning om rätt till abort och samkönade äktenskap. Av allt att döma väntar en utdragen process innan förslaget kan godkänns av landets kongress.

Artikeln finns i tidskriften Latinamerika nr 1/2010.