Vänsterregeringarna vill kontrollera medierna

Text: Johanna Kvarnsell

Varningarna om att något håller på att hända med pressfriheten ökar i Latinamerika. Och det är inte bara Hugo Chávez försök att stänga oppositionell media i Venezuela som upprör. I Bolivia, Ecuador och Argentina höjer journalister sina röster om att det tjugonde århundradets socialism har ett osunt förhållande till oberoende media. Regeringarna själva försvarar sig med att det är på tiden att bryta den ekonomiska elitens makt över sanningen.

- I de länder som har socialistiska presidenter är situationen mycket svår, där finns en allvarlig tendens att lägga sig i vad de oberoende medierna gör.

Adriana León är peruansk journalist och ansvarig för den latinamerikanska organisationen IPYS (Instituto Prensa y Sociedad/Institutet för Press och Samhälle) avdelning för pressfrihet. Hon samlar in och sammanställer alla upprop om hot mot yttrandefriheten som tickar in från ett nätverk av organisationer som arbetar för pressfrihet i Latinamerika.

Venezuela har varit ett orosmoment i snart ett decennium. Landets president Hugo Chávez har konstant anklagat medier och enskilda journalister för att vara förrädare, sabotörer, fascister och terrorister. Den våldsamma diskursen har lett till att många av presidentens anhängare gett sig på journalister med våld och hot. På senare år har Chávez krig mot de privata medierna trappats upp. 2007 drog regeringen in sändningstillståndet för en av landets största tv-kanaler, RCTV, med argumentet att den ska ha stött statskuppen 2002.

Men det är inte bara i Venezuela som varningsklockorna ringer. I takt med att vänstervågen har spritt sig över kontinenten har allt fler regeringar börjat visa tecken på intolerans gentemot medierna. I Nicaragua får ministrarna bara uttala sig i regeringens egna medier. I Argentina styr regeringen de ekonomiska förutsättningarna för journalistiken genom att inte annonsera i kritiska medier. Och i Bolivia och Ecuador leder presidenternas våldsamma kritik mot privata medier till att regeringsanhängare angriper enskilda journalister med våld och förolämpningar.  

Hugo Chávez, Rafael Correa, Evo Morales och Christina Kirchner har en gemensam syn på de privata mediernas roll i samhället. Ägarkoncentrationen i medierna är hög och tanken med de restriktioner som görs, samtidigt som man satsar på egna statliga medier, är att minska makten hos de stora mediedrakarna, vars ägare i de flesta fall är liberaler eller konservativa. Men Adriana León tycker inte att det är okej att begränsa pressfriheten för att komma till rätta med ojämlikheten.

- Det är klart att man kan kritisera de privata medierna i till exempel Ecuador för att ha kopplingar till specifika ekonomiska intressen. Men medieindustrin är en affärsverksamhet. Det man måste göra är att se till att pressfriheten inte blandas med ekonomiska intressen. Och det går, i Sverige lyckas ni, säger Adriana León under en paus i det seminarium om pressfrihet i hela regionen som hon deltar på i Quito.

Läs resten av artikeln i tidskriften Latinamerika nr 1/2010, som utkommer den 5 mars.