Årets första kurs inom ledarskapsprojektet, administrerat av Asociación de Trabajadores del Campo (ATC), startade i slutet på april. Drygt trettio personer – majoriteten ungdomar – från alla Centralamerikas länder tog med stor motivation del av workshops inom ämnen som jämställdhet, matsuveränitet och ursprungsfolkens livsfilosofi.

Redan på workshopens andra dag pratade Fernanda Siles från Latinamerikagrupperna och La Via Campesina om vikten av att jobba med jämställdhetsfrågor, dels på organisationsplan men också på ett personligt plan. Hon pratade även om historiens betydelse för människans syn och förhållningssätt till naturen och moder jord, och kopplade det till den nuvarande exploateringen av jordens naturresurser och mäns maktmonopol och våld mot kvinnor.

Förutom att ta upp de grundläggande koncepten om genus och jämställdhet klargjorde Fernanda en del av de missförstånd som finns idag. Bland annat att jämställdhet inte är en fråga som bara berör kvinnor och att machismen och feminismen inte är varandras motpoler. En av de viktigaste delarna hon tog upp är att jämställdhet i grund och botten är en maktfråga, allas lika möjligheter och makt över sina liv och lika tillgång till makten i de offentliga rummen.

Jämställdhet och respekt mellan allt levande

Föreläsningen varvades med livliga diskussioner och övningar. Under en övning fick deltagarna gruppvis ge exempel på vad jorden betyder för män respektive kvinnor. Sedan skulle de ge exempel på och diskutera låttexter som tog upp antingen män, kvinnor eller jorden.

Några reflektioner som deltagarna tog upp under workshopen var att kvinnor spelar en viktig roll i att förstärka eller föra vidare de stereotypa könsroller som råder idag hos sina barn och att kvinnor spelar en viktig roll för planetens fortlevnad. En annan deltagare tog upp jordreformer som inte gynnar kvinnor. Någon annan sa att det handlar om jämställdhet och respekt mellan alla levande ting som delar på samma planet, människor, djur, växter, allt. En annan deltagare tog upp vikten av att arbeta tillsammans, hitta nya vägar för att bekämpa klimatförändringarna.

Fernanda avslutade workshopen med att visa filmen Abuela Grillo (Mormor syrsa), som handlar om företagens exploatering och privatisering av naturresurser, i detta fall vatten men som också tar upp jämställdhetsfrågan.

"Ett träd ger ingen skog och en person gör inget samhälle"

Den 3 maj var det ämnet matsuveränitet som diskuterades tillsammans med Edwin Cortez från El Salvador. Han tog sig an temat i fin folkbildningstradition och det blev en interaktiv workshop. Deltagarna fick lära sig mycket om temat genom en övning där de jämförde ett träd och samhället. Edwin förklarade att i samhällets rötter finns idag den ekonomiska basen eftersom vi lever i ett kapitalistiskt samhälle, politiken finns i stammen medan lövverket representerar ideologier.

Innan Edwins presentation gjordes fria associationer kring vilka likheterna är mellan ett träd och samhället. Någon svarade att rötterna representerar våra förfäder och historia och är det som underhåller systemet. Aktivteterna som genomförs återfinns i lövverket menade en annan. Trädet representerar hopp säger en tredje. Och en kille säger: "ett träd gör ingen skog och en person gör inget samhälle".

Efter detta disktuerades det mer om vad som ingår i de olika delarna av trädets och samhällets konstruktion, vilka ideoliger det är som upprätthåller politiken och vilka verksamheter som återfinns i rötterna. I par fick deltagarna skriva förslag på en institution som upprätthåller det politiska systemet såsom FN:s mat- och jordbruksorgan FAO.

Matsuveränitet – mer än bara ett koncept

Edwin pratar om vad som brukar ingå när det talas om matsuveränitet och var idén kommer ifrån. Men precis som Rafael Alegría, ordförande i Vía Campesina Centralamerika, menar han att matsuveränitet inte bör behandlas bara som ett koncept eftersom det är så mycket mer och i själva verket utgör kampens kärna.

Matsuveränitet är folkens rätt till näringsriktigt mat som är kulturellt anpassad och som är tillgänglig, producerad på ett hållbart och ekologiskt sätt. Dessutom handlar det om alla folks rätt att själva bestämma över sitt produktionssystem. Det innebär också att fokusera på småskalig produktion samt på den kollektiva processen för att skapa en holistisk utveckling.

Fundamentalt för detta är jordreform och att folken själva har kontroll över sitt territorium samt att det finns lokala marknader. Utöver detta påpekar Edwin att det är viktigt att vara uppmärksam eftersom "alla" nuförtiden pratar om matsuveränitet men att innehållet är olika. För oss säger han handlar det om att bryta med den rådande politiken och att matsuveränitet är en del av det folkliga motståndet, att det alltid måste vara en lokal kamp för att kontrollera det lokal utrymmet och de resurser som finns där. Att folken måste organisera sig och försvara sitt territorium.

När veckan var slut var deltagarna fulla med nya kunskaper och reflektioner som de ska föra vidare. Nästa steg är att förbereda egna workshops som de ska genomföra i sina hembyar senare under året. På detta sätt sprids kunskapen som ringar på vattnet och programmet når ut till många hörn i Centralamerika.   

Text och foto: Klara Arneman och Katyan Barraza

Se filmen Abuela Grillo som visades på workshopen

Deltagarnas kommentarer

Varför är det viktigt att arbeta med temat matsuveränitet?

Iris Fernandez, Mesa Nacional Campesina, Costa Rica

Jag anser att matsuveränitet är grundläggande för våra byar och folk. För utifrån detta föds möjligheten att överleva vilket problem som helst. Om vi lyckas vara självständiga i vår livsmedelsproduktion kommer vi kunna leva och må bra – och det är allt vi vill. En egen matproduktion är det som vi verkligen behöver.

Imelda Vicente, Cenoc, Guatemala

Jag är från Guatemala, mitt språk är Quiché och jag är ursprungsfolk; Maya. Matsuveränitet är ett tema som man pratar om idag för vi ser vårt folks behov. Till exempel eftersom det finns många människor som inte äter naturlig mat såsom frukter och grönsaker. Det finns många företag som producerar "plastmat" vilket gör att folk inte längre äter naturligt och detta är skadligt för oss människor. Därför är det viktigt att vi pratar om matsuveränitet så att folk återigen värdesätter det som vi har i byarna och att vi börjar äta våra egna grödor. 

Varför är det viktigt att delta i ledarskapsutbildningen?

Nolvin Odilio, Asociación Nacional Campesina, Honduras

Det är mycket viktigt att delta i den här workshopen för ledare för att få kunskaper inom temana agroekologi, jämställdhet, och matsuveränitet som är genomgripande teman för livet och i våra kooperativ samt för utveckling av vårt land. Positiva influenser som workshopen för med sig är den politiska påverkan som vi kan göra vilket är grundläggande för att förändra samhället. Kunskaperna vi får här tar vi även med oss hem till baserna. Där finns det mycket folk som vill engagera sig men de behöver incitament, verktyg, workshops och metoder för att göra det och det kan vi som varit här bidra med.

Miguel Angel Marroquin, Funprocoop, El Salvador

Att delta i den här workshopen är väldigt viktigt för oss för genom mer kunskap blir vi stärkta. Vi tar sedan med det vi lärt oss här för att även stärka våra organisationer och gräsrötterna som är de som behöver mest stöd. Och sanningen är att personligen hjälper det mig också jättemycket att delta i sådana här kurser eftersom mina kunskaper ökar. I vår organisation fokuserar vi mycket på de unga så att de växer upp med ett annat fokus, mer solidariskt för att bryta med den ökande individualismen. Målet är mer sammanhållning mellan småbrukare och mellan alla människor.

Text och foto: Klara Arneman