"Vi ursprungsfolkskvinnor lever under en dubbel diskriminering"
"På grund av kvinnoförtrycket i Guatemala har vi kvinnor förlorat vår rätt, vår förmåga och vårt mod att tala fritt." Det säger Juana Batizal från ursprungsfolksnätverket Waqib’Kej i Guatemala. "För oss är det därför en stor framgång att ha ett kvinnomöte."
Anna Ventura från Waqib'Kej i Guatemala Fotograf: Malin Stråle/LatinamerikagruppernaEnligt Guatemalas mayaorganisationer utgör ursprungsfolken 69 procent av den totala befolkningen. Mayafolket var den grupp som var mest utsatt under den 36 år långa väpnade konflikten och de tidigare regeringarna använde en våldsam strategi för att krossa all motståndsrörelse. "Vi har fortfarande ärr i själen" säger Anna Ventura från Waqib’Kej. Trots att ursprungsfolken utgör en majoritet av befolkningen är de diskriminerade och i stort sett utestängda från beslutsfattande och politisk makt.
Kvinnor är generellt sett, oavsett om de tillhör ursprungsfolken eller inte, hårt drabbade av det förtryck och den våldssituation som landet befinner sig i. Enligt FN:s utvecklingsorgan, UNDP, fördubblades antalet mord på kvinnor i Guatemala mellan år 2001 och 2006. I Centralamerika och Mexiko existerar till och med ett speciellt ord för mord på kvinnor, femicidio. Waqib’Kej och deras medlemsorganisationer arbetar därför mycket med att stärka kvinnorna och deras röst i samhället genom utbildningsträffar och kvinnogrupper.
- Vi ursprungsfolkskvinnor lever under en dubbel diskriminering. Dels av rasismen som påverkar både kvinnor och män, och dels av machismon, eller manschauvinismen, som förtrycker alla oss kvinnor, berättar Juana Batizal. Vi kvinnor har ofta ansvar för familjen och hemmet, vilket gör att det blir väldigt lite tid för övrigt engagemang. Dessutom har analfabetismen "en ursprungsfolkskvinnas ansikte" det vill säga att majoriteten av dem som inte kan läsa och skriva är kvinnor från ursprungsfolken. Machismon visar sig också i det våld som drabbar kvinnor både inom och utanför hemmet. Allt detta begränsar kvinnors rörelsefrihet och därför också kvinnors politiska deltagande.
Kvinnor från Wakib' Kej träffas för att tala om situationen för ursprungsfolkskvinnor Fotograf: Malin Stråle/LatinamerikagruppernaI år hålls för första gången ett internationellt möte för ursprungsfolkskvinnor i samband med det kontinentala toppmötet för ursprungsfolk i Latinamerika som går av stapeln i Peru den 25 maj. För att förbereda sig för detta träffades ett fyrtiotal kvinnor från Waqib’Kejs olika medlemsorganisationer i Guatemala, den 19-20 februari, för att tala om sin egen situation och för att tala om hur de kan bli starkare i kampen mot rasism, diskriminering och våld.
- På ett möte speciellt för kvinnor är det lättare för oss att diskutera saker fritt, speciellt sådana frågor som fortfarande är tabu, såsom sexualitet. För oss är det därför en stor framgång att ha ett kvinnomöte, det stärker vår självkänsla och vår roll i samhället. Samtidigt är det viktigt att det som kommer fram på mötet inte stannar här utan integreras i resten av organisationen och tas upp på stormöten. Vi vill inte att våra frågor blir något separat som bara berör kvinnor, säger Anna Ventura.
Under våren fram till det kontinentala stormötet kommer kvinnorna att träffas flera gånger för att diskutera och analysera sin situation.
- Det är många kvinnor som inte kan skriva och läsa i Guatemala men vi har mycket erfarenhet ändå som vi vill ta vara på. Många av oss har länge jobbat lokalt för våra rättigheter. Under mötena kan vi dela med oss av våra erfarenheter och få nya idéer om hur vi kan arbeta. Det är väldigt värdefullt för oss.
Notiser: Ursprungsfolk
Latinamerikagrupperna har ett 90-konto, som kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Det innebär att du som givare har en garanti för att din gåva används på rätt sätt och går till ändamålet.





Skicka
Skriv ut
