För Waqib’Kej, ett nätverk för ursprungsfolksorganisationer i Guatemala, innebär den 12:e oktober en dag av manifestationer. Ett av de viktigaste kraven är att sätta stopp för kriminaliseringen av kampen och repressionen av sociala rörelser.

I Guatemala har ursprungsfolk och småbrukare mötts av övervåld från polis och militär då de protesterat mot avhysningar. Ett uppmärksammat fall skedde i Polochic för sex månader sedan, då 800 familjer drevs bort med flera skadade och en mördad.

José Pablo Baquiax, Waqib’Kej.- Det är en svår tid i Guatemala just nu och det har varit många motgångar, säger Jose Pablo Baquiax på CUC, en av Waqib’Kejs medlemsorganisationer. Men vi har haft en stor seger under året, tack vare massmobiliseringar och en juridisk kamp, och det är att vi lyckats stoppa regleringen av de folkomröstningar som finns inskrivna i ILO-169.

Guatemala ratificerade 1996 deklarationen ILO-169, som erkänner ursprungsfolks fulla sociala, kulturella och religiösa rätt. Det innebär att att ursprungsfolk har rätt att tillfrågas om ingrepp – exempelvis gruvdrift, turistprojekt eller monokulturer – på deras traditionella territorier. Regleringen som regeringen ville införa skulle tala om hur omröstningarna skulle gå till, men de flesta ursprungsfolk har egna traditioner för att ta gemensamma beslut som de vill följa och som inte lika lätt kan manipuleras utifrån.

- Waqib’Kej visade att vi är en politisk aktör att räkna med när våra rättigheter hotas, säger Domingo Hernandez som sitter i Waqib’Kejs politiska råd. Från vår medlemsbas fick vi direkta reaktioner och mobiliserade oss snabbt. Det skapades nya allianser med organisationer som normalt sett inte arbetar med samma frågor som vi.

Guatemala har nyligen haft en första valomgång, i vilken före detta generalen Otto Perez Molina från Partido Patriota och Manuel Baldizón från Líder, bägge högerorienterade partier, gick vidare. Under inbördeskriget var Molina en av dem som informellt anklagades för massakrer på ursprungsbefolkningen. Nu utlovar han hårda tag mot våldet och den höga brottsligheten i landet, liksom Baldizón som vill införa dödsstraff. Den sjätte november avgörs valet.

- Vi fruktar att ett regeringsskifte kan innebära ytterligare repression och kriminalisering av de sociala rörelserna, säger Domingo Hernandez. Ofta maskeras attacker på oss som jobbar för mänskliga rättigheter som gängvåld eller liknande. Det kan bli aktuellt för oss med hårdare säkerhetsåtgärder och att förstärka vårt juridiska skydd.

Trots alla risker har Waqib’Kej inga planer på att ge upp.

- Vi fortsätter vår kamp, säger Domingo Hernandez. Inget kan stoppa oss!

 Domingo Hernández, Waqib'Kej Fotograf: Pontus Björkman

Text: Anna Lok